Kulturloggen

Som alla vet så har jag en Kindle och jag gillar e-böcker. Det var inte länge sedan jag ratade det helt, men när jag insåg smidigheten och att man inte måste ha en iPad med touch och internet på så ändrade jag mig.  Nu vet jag dock inte riktigt vad jag ska tycka. Amazon lanserade igår tre nya plattor. En liten med wifi för ynka 79$ (109$ utanför USA). 18% mindre än min nuvarande och 30% lättare (som om den ens väger något som den är nu...). Något mindre lagringskapacitet men vem har tusentals böcker i sin platta, samtidigt? Inte jag i alla fall. Och så har tangentbordet försvunnit. Men den har ju några knappar så antar att dessa ska räcka. Känns dock itne som någon hit när man ska skriva in lösen på Wifi och dylikt. Bra är väl att amerikanerna nu ska kunna låna böcker till sin platta på sina bibliotek, något som jag hoppas ska fungera i resten av världen så småningom också.  Sedan kommer vi till mellanstorleken som då är något större och kan hålla fler böcker. Det kostar

Nu är det dags att nominera till 2011 års bokbloggarpris och reglerna är enkla. Boken ska vara utgiven på svenska 2011. Du kan nominera till och med 31/12 2011 vilket du gör genom att maila dina bidrag till [email protected] där du anger vilka titlar du vill nominera samt vilken blogg du representerar. Jag har redan nominerat ett par titlar men kommer säkerligen skicka någon till eftersom alla årets böcker inte är utkomna/lästa än. Man får nämligen nominera flera böcker om man vill. Juryn består av de 47 bokbloggare som nominerade förra året (Jag var tyvärr inte med då jag enbart hade läst en bok från 2011 och man var då tvunget att nominera fem) och dessa 47 får rösta bland de 10 som får flest nomineringar. Så om ni tänker "Den här har alla säkert redan nominerat" så strunta i det och nominera ändå! De som är med och nominerar 2011 får chansen att vara med i juryn 2012 så häng på!

Hur kan man tycka annat än att den här kvinnan är jäkligt häftig?

Jag hade ett köpstopp före bokmässan, som sträckte sig från mars-april, och det gick riktigt bra. Jag har i och för sig fått böcker i form av recensionsexemplar, presenter, bokbyten och köpt någon enstaka bok om jag varit i en bokhandel som jag inte besöker mer än ett par gånger om året, men det har gått riktigt bra. Stoppet var tänkt att släppas på bokmässan, vilket det gjorde, men med mycket strikta bestämmelser. Jag hade bestämt att köpa böcker från utvalda förlag och att köpa några signerade böcker. Någon bok föll bort och någon tillkom men i det stora hela blev det bra. Jag är så klart peppad att läsa nu efter alla seminarier vi gick på (jag höll mig från att kissa i fyra timmar en gång för att jag helt enkelt inte hann) men nu måste jag beta av vad jag har. Samma regler som förut gäller, inhandlande av cirkelböcker är ok, recböcker i lagom mängd osv. Nu kör vi!

Det har varit lite stressigt på sistone, många inlägg att skriva och mycket bokmässa, men jag har hoppas på pocketbytet igen hos En bok om dagen . Här kommer min enkät till min hemlige bokvän: Om böcker: Vilken genre eller författare gillar du bäst? Jag gillar det mesta, bara det är bra. Just nu är jag mycket sugen på skräck, science fiction och fantasy som hamnat i skymundan på grund av allt annat. Vilken genre eller författare är du nyfiken på? Jag vill gärna läsa mer lyrik och något av en afrikansk författare. Jag har även fått någon dille på litteratur som utspelar sig i slutet av 1800-talet. Gärna i England eller Frankrike. Vad har du läst men tänkt "aldrig mer!" om? Hm Kepler och Dan Brown. Finns det någon författare som du samlar på? Har du allt? Jag är dålig på att läsa mer än en bok av varje författare så egentligen nej. Jag har dock allt av Ajvide Lindquist. Finns det någon lista publicerad, över vad du läst genom åren? Nej tyvärr finns det ingen sådan, men ja

Elinor och Marianne är systrar. Elinor, som är 19 år, är den förnuftiga av dem, medan Marianne som är 16 år gärna låter känslorna styra och ställa. Systrarna bor med sin mor och yngsta syster i en stuga på en avlägsen släktings ägor. Förnuft och känsla handlar om Elinor och Mariannes sökande efter den sanna kärleken tillika en förnuftig make, ett s.k "gott parti". Med humor och ironi beskriver Jane Austen livet hos den engelska överklassen i sekelskiftet mellan 1700- och 1800-talet, deras vardagsysslor, deras sociala liv och familjerelationer. Jag läser denna bok som en del av den kurs jag läser just nu, Litterära genrer. Den genre vi studerar just nu är Realism, och där passar denna bok bra in, då den är fylld av konversationer och händelser som kanske egentligen inte är relevanta för själva storyn - precis som det är i verkliga livet. Boken innehåller heller inga hjältedåd och således inga hjältar eller hjältinnor, även om Elinor framhävs litegranna som idealet - en kvi

Äntligen hemma! Det har varit jätteroligt men det är skönt att sitta i sin egen soffa och klappa på man och katter. Söndagen blev, inte helt oväntat, en lite lugnare dag. Vi inledde med lite montershopping och första seminariet gick vi på först klockan elva. Då var det snack om Strindbergs fruar med Lena Einhorn och boken Siri och en österrikisk Strindbergsforskare som skrivit en bok om Frida Uhl. Sedan var det så klart dags för en av höjdpunterna, Herta Müller pratade om boken Flackland som nu kommit i full version, utan censur. Vi fick möta en helt annan Herta, som log och skämtade och hade roligt. Hon är helt fantastisk och ser så häftig ut. Det var en riktigt lång kö till signeringen efteråt, men jag fick både en kråka i min bok och en bild på henne. Vi råkade hamna på ett seminarium om boken Blod eld död som handlar om black och death metal, riktigt intressant faktiskt. Vi avlutade med att lyssna på Nathan Larson (bland annat känd från bandet A camp) som skrivit en dystopisk

Man börjar känna att det tär på kroppen att springa runt på en mässa. Det gör ont lite överallt. Men det har så klart varit en fantastisk dag även idag. Den första kändis vi stöter på är ingen mindre än Dolph Lundgren som sitter och skrevar i SR:s monter i direktsändning av P3 morgon. Vi inledde lyssnandet med ett inspirerande monterprogarm om ALMA-pristagaren Shaun Tan och hans Ankomsten . Fantastiska bilder! Därefter sprang vi direkt på Seminarium med Camilla Läckberg och Amanda Hellberg som handlade om hur man blir författare utifrån deras egna historier. Även om jag inte läser någon av dem så var det roligt att höra deras berättelser. Sedan var det gick vi ut och så rakt in i salen jämte för att lyssna på Majgull Axelsson prata med Ebba-Witt Brattström om Moderspassion . Jag måste säga att Brattström tyvärr tog över showe lite väl mycket, hade hellre sett att Majgull fick prata mer fritt. Sedan kollade vi in den Australiensiske författaren Peter Temple som faktiskt var riktigt

Ännu en fantastisk dag, så klart! Den innehöll alltså ett monterprogram med den rumänska författarinnan Ioana Parvulescu som nyligen blivit utgiven på svenska med titeln "Livet börjar på fredag". Vi mötte vår nya idol, översättaren Elisabeth, som tolkat allt från tyska till svenska och tvärtom på alla tyskspråkiga evenemang vi varit på. Därefter ett seminarium med Torbjörn Flygt o Martina Lowden om den österrikiske Tomas Bernhard vilket var fantastiskt roligt att lyssna på då de var så pålästa. Sedan var det bara till att springa mellan seminarierna för att inte missa något. Nordiska rådets litteraturpris fyller 50 år och på ett seminarium med bland andra Sofi Oksanen, Einar Már Gudmundsson och PO Enquist diskuterades det om man kan tala om en nordisk litteratur. gudmundsson körde sitt eget race med att dra upp byxorna, ta en promenad på scenen, läsa en bok. Oksanen såg rätt uttråkad ut men det lät vackert när hon pratade finska. "Varför mår vi så dåligt trots att vi

Vilken fantastisk dag! Vi började med att pinna bort till invigningen av mässan, där Herta Müller skulle inviga, och så gjorde hon med bravur. Vi satte oss långt fram och samtidigt sätter sig den tyskspråkiga nobelpristagerskan två meter bort. Herta hade skrivit ett tal om diktaturer och örtryck världen över, fantastisk som hon är. En smidig tolk läste upp för oss som inte talar tyska. Därefter sprang vi bort för att se på några tyska författare, däribland Peter Stamm och Felicitas Hoppe, om diskuterade varför man inte kan tala om en tyskspråkig litteratur utan snarare bör ha 67 stycken. Österrike, Tyskland och Schweiz skriver helt olika trots samma språk. Vi åt fantastiskt goda mackor till lunch! Träffade både Skövde stadsbiblioteks chef och en mängd bokbloggare. Cornelia Funke talade fantastiskt om sina fantastiska böcker tillsammans med DN:s Lotta Olsson. Hon var helt fullkomligt underbar, jag köpte mig ett signerat ex av Bläckhjärta . Här var det så dags att be

Frank Chambers är något av en dagdrivare, han har inget fast jobb och inget direkt mål i livet. Han luffar omkring och gör lite vad han känner för. En dag stannar han på en vägkrog för att äta, och det slutar med att han blir anställd där. Vägkrogen drivs av en man vid namn Nick Papadakis och hans vackra och ganska mycket yngre hustru Cora. Frank och Cora blir vansinnigt förälskade och börjar snart planera för att mörda Nick och få det att se ut som en olycka, så att Cora får ärva vägkrogen. Det ser ut som om det skall gå vägen, tills något helt oförutsett inträffar... The Postman Always Rings Twice publicerades 1934 och var då väldigt kontroversiell på grund av sitt sexuella och våldsamma innehåll. Som exempel kan nämnas att Frank vid ett tillfälle biter Cora så hårt i läppen att det börjar blöda - med dagens mått mätt är det ju ingenting men på 30-talet var det extremt. På sina håll blev boken till och med bannlyst! Titeln har faktiskt ingen relevans alls med storyn, och det verk

Familjen Battle är en helt vanlig familj. Mamma Mo är psykolog och vet precis hur man ska uppfostra sina barn. Hon har varit gift med maken i 26 år men vad händer när Noel börjar praktisera på hennes psykologpraktik? Dottern Dora ska precis fylla arton år och tycker att hennes lilla värld är väldigt stor, precis som en vanlig tonåring. Hennes pojkvän gör slut efter sex veckors förhållande, hennes mamma förstår henne inte samt är bara pinsam och Dora ska såklart vinna X-factor med sin fantastiska sångröst. Sonen Peter kallar sig helst Oscar då han känner stor gemenskap med författaren Oscar Wilde. Han klär sig elegant, använder svåra ord och är riktigt smart. Det här är en fantastisk bok, jag skrattar högt för att sedan tvingas ta fram skämskudden och emellanåt känner jag mycket medkänsla med karaktärerna. Jag var något tveksam till att läsa en komikers debutbok, men det här var precis vad jag behövde. French har på pricken lyckats fånga hur det är att vara tonåring, att hitta sin plat

Metta skänkte mig ordet ”surrealistisk”. Detta ord skall nu få avkläs tillsammans med ”kreativitet”. Det här är vad jag ger tillbaka. Drömsyn. Det är en av de definitioner som finns på begreppet. Jag behöver inte ens tänka efter, för att kunna para samman surrealism med min kreativitet, eftersom de när varandra. ”Vägen till Umbria” är surrealism i ett nötskal. Eskapism till en plats som bara drömmar och fantasi kan skapa. Trots detta hänger själva realismen ändå kvar. Hur flippat det än må vara och hur förvrängt det än må bli, så finns alltid åtminstone ett uns av verklighet kvar. Det kanske inte alltid behöver synas i läsarens ögon, men bakom allt står jag med logik och pekpinne. Skulle jag förklara allt, försvinner det där eggande. Det lockande. Därför låter jag prefixet vara kvar. Enda gången ”sur” blir positivt i mina ögon. Där och i krusbär. Jag drömmer mycket. I vardagen och det vakna tillståndet. De där drivande målen och tankarna som andra ser som drömmar. Men jag drömmer

Yes people, snart är det dags. Förra året åkte jag ner först på lördagen och var avundsjuk på alla som åkte ner på torsdagen. Det här året har jag allt för många författare/förlag/annat bokfolk som vänner på FB och Twitter så när jag trodde att jag var tidig med att åka ner på torsdag morgon så blev jag återigen omkörd. Alla åker ju ner tisdag eller onsdag så klart. Men jag är glad ändå! Det är för övrigt nu de riktigt viktiga frågorna börjar uppstå. Ska jag ha ryggsäck eller axelremsväska? Jag hade en ryggsäck förra året men jag tröttnade så på att ta av och på så det slutade med att jag hade allt i kassar ändå. Axelremsväskan är berest, den har varit på Colosseum och i Tokyo Tower så den är ju beprövad. Ska jag klippa mig eller inte? Jag behöver verkligen toppa håret, men är snål. Jag har också tvångstankar om att klippa av mitt långa hår helt så vet inte vad som händer där. Jag tänker alltid "vad trög jag är, klart jag var tvungen att trimma håret!" varje gång jag varit h

Just nu känner jag att jag är i någon slags stormens öga, det är för sent för att fixa med saker, men det är ju för tidigt att packa och åka. Jag är sjukt nervös och vill bara att det ska sätta igång. Kanske att man ska kolla lite vad som finns utöver de självklara bokpunkterna? Bokmässan har till exempel äran att kora vinnaren i SM i minne . Ytterst imponerade personer som är med där. Trots att jag avskyr spelet, så är det lite kul att mässan har anordnat en turnering i Wordfeud Gillar man inte att läsa böcker utan hellre serier så finns Seriescenen . Till exempel kan man under fredagen kl 16:00 kan man ta del av Zombieserien The Walking dead som nu kommer på svenska. Det finns en debattscen . Det finns en del att äta, men det är dyrt och inte så kvalitativt så kanske en fikakorg vore bra att ta med sig alt få lite icke-mässluft genom att luncha utanför. Det brukar finnas en hel avdelning på mässan riktad mot barn där det ofta finns skojiga montrar, jag såg till exempel Mumintr

Joyces man Ray blir sjuk i lunginflammation, och de åker in till sjukhuset. Rays tillstånd går lite upp och ned men efter ungefär en vecka verkar det som om han är på bättringsvägen och snart ska få komma hem. Då händer det ofattbara - Ray avlider hastigt av en sekundär infektion, en s.k "sjukhusinfektion", som snabbt spridit sig genom hans kropp och till slut angripit hjärtat. Utan att hunnit förstå vad som hänt är Joyce plötsligt änka. Änkans bok, som är en självbiografisk bok, handlar om det första året efter makens död, den handlar om hennes chock, sorg och om hur hon sakta tar sig tillbaka till livet. Efter att ha läst Änkans bok har Joyce Carol Oates tagit förstaplatsen på listan av mina favoritförfattare. Jag känner igen mig i många av hennes tankar och känslor då jag för drygt två år sedan hastigt förlorade min mamma - och detta är såklart en stor anledning till att jag ville läsa boken och lär även ha påverkat mitt omdöme om den. Dock tycker jag att det är en bok s

Bomässeveckan är nu igång och peppen är enorm. Kollegan informerar om skyltning av mässan i Göteborg och pirret i magen är nu konstant. Vad man inte ska börja tänka på nu är sådant man glömt tänka på, till exempel att jag upptäckte att katten har kissat på mina löparskor som jag funderade på att ha på mig. Eller att jag borde gjort något åt mitt hår. Eller att jag har sämst lokalsinne och tvivlar på att jag hittar till hotellet efter till exempel Formas arabiska afton på fredagen. Nej allt det här stoppar jag i en svart sopsäck med etiketten "Det ordnar sig!" på. Något som jag dock måste fundera på är hur bloggandet ska se ut under mässan. Jag är ganska säker på att datorn åker med, men den kommer nog itne med in på mässan. Däremot har jag kamera och iPhone med mig. Frågan är om man då ska småblogga på telefonen under dagen, lägga upp sparade inlägg att publicera senare, eller helt köra enbart bloggande på kvällen. iPhone 3Gs har riktigt kass kamera så om jag ska blogga med

16-årige Nick lägger märke till hur hans vänner beter sig allt mer konstigt . Han ser hur små paket diskret byter ägare. Han inser att det är en DVD-skiva, men vad innehåller den? En piratkopia Linkin Parks senaste skiva? Nick blir till slut erbjuden en skiva förutsatt att han inte pratar om det med någon och att hans föräldrar inte kommer på honom. Hemma installerar han skivan och spelet Erebos blir genast ett beroende. Till en början verkar det vara oskyldigt, men när han får uppdrag i den verkliga världen blir det genast allvar. Jag tycker att det här är en fantastisk ungdomsbok som bjuder på lite av varje. Det bjuds på fantasy i form av de kapitel som helt utspelar sig i spelet och beskriver alver och spindelmonster. Det blir en thriller i och med alla spänningsmoment och det mystiska i vad Erebos faktiskt är och vad det gör med människor. Lite science fiction får läsaren ta del av i och med den extremt välutvecklade AI:n i spelet. En liten kärlekshistoria smyger sig också in i b

Söndagsångesten är inte alls lila påtaglig när man bara har tre dagars arbetsvecka på grund av att man ska till bokmässan! Såhär borde det vara betydligt oftare. Ingen har väl missat att det är tyskspråkigt tema på bokmässan i år? Däremot har jag sett en del som faktiskt inte alls är bekanta med temat, men än är det inte för sent! Förlaget Novellix har gett ut fyra stycken noveller av tyska författare lagom till mässan, läs en eller flera av dessa och ni är gott med i matchen: Krig eller fred av Silke Scheuermann Nödvärn av Ferdinand von Schirach Abu Telfan av Felicitas Hoppe Den skänkta timmen av Juli Zeh Kanske något att läsa på tåget till mässan? Om ni inte ens hinner med liten novell kanske ni i alla fall kan kolla in mitt inlägg om tyskspråkigt som jag skrev här . Kolla så klart även in Dagens boks fina inlägg med tyska tips här .

Jag tror att jag har ordnat med det mesta nu. Dags att bli nervös och pirrig. Eller? Det här är ju så overkligt. Det KAN inte vara enbart 5 dagar kvar. Ni missade väl inte enligt O :s bloggsraffet igår? Eller alla tävlingar och författarintervjuer? I så fall bör ni gå in på hennes blogg på en gång. Många härliga inlägg om vad man ska och inte ska göra på bokmässan och jätteroliga tävlingar. Har ni förresten sett monterprogrammet för DN:s monter på bokmässan? De har en hel del att bjuda på- Mario Vargas Llosa, Dilsa Demirbag-Sten, Åsa Moberg, Ebba Witt-Brattström, Majgull Axelsson, Kerstin Ekman och många fler. Det kan alltså vara en god idé att även kolla in icke-förlagsmontrar. Läs mer om DN:s monter här . Har ni fler bra tips på montrar där det brukar hända mycket?

Det är oerhört svårt att recensera en novellsamling och att göra den rättvisa. Men först vill jag säga att jag är en av få som fortfarande inte har läst Karl Ove Knausgårds hyllade böcker, så jag läser hans frus prosadebut helt utan några jämförande glasögon. Det märks att Linda är poet, hon har ett fantastiskt språk som är så fullt av bilder att man måste tvinga sig att läsa långsamt för att inte gå vilse. Jag får nästan ge mig själv en bitchslap för att jag kommer på mig själv med att hålla andan för att komma åt alla känslor. Det är ingen hemlighet att jag älskar författare som ger liv åt döda ting och Linda gör detta med bravur. En av mina favoriter är då hon beskriver ett avgående flygplan som att det sliter sig loss. Vad handlar det om då? Som jag ser det handlar det om kvinnor och kvinnors perspektiv på världen. Det handlar en hel del om moderskap men även om ensamhet, ångest, övergivenhet, utsatthet, kärlek och om livet i stort. Till en början berättas historierna ur ett j

Ja, nu har jag ju uppenbarligen slutat planera, men det betyder väl inte att man inte kan vara påläst? Jag spanar idag in den så kallade bokresan där Vitryssland står i fokus. På bokmässans hemsida kan man läsa mer här och de har till och med en blogg som man kan hitta här . Jag funderar naturligtvis direkt på om jag läst något av en vitrysk författare, och svaret är väl att jag faktiskt inte vet. Det känns som att jag borde det, men det är ju lite svårt att särskilja vad i gamla sovjet till exempel som ska räknas till Ukraina. En stor favorit, Nikolaj Gogol, räknas väl till den ruska litteraturen, men numera kallas det Ukraina. Han skrev på ryska men han är känd för sina ukrainska berättelser. Kanske att man bara ska ta sig an en ukrainsk författare med en gång och stryka ett streck över krånglet som varit, bara för att vara på den säkra sidan. En mängd författare och förläggare, som jag aldrig kommer att kunna uttala namnen på, kommer till bokmässan och berättar om till exempel sv

Om en ynka vecka är jag på bokmässan i Göteborg, denna boknördarnas största högtid som man så klart längtat efter sedan man åkte tåget hem från förra årets mässa (vilket för min del skedde ihop med fulla fotbollssupportrar). Jag har varit på mässan en gång förut och sitter nu och funderar över vad jag tänker göra annorlunda, vad jag lärde mig av förra året och framför allt vad jag ska sysselsätta mig med i fyra dagar. Förra året var jag där en dag och jag gjorde det fatala misstaget att ta med sambon, eftersom jag inte vågade åka själv. Han gnällde konstant. Jag väcker honom och han gnäller för att han måste gå upp tidigt på en lördag, han gnäller "det är tråkigt att åka tåg" när vi åker tåg och så vidare. Varenda monterprogram jag går på får jag höra "det här är tråkigt, ska du verkligen kolla på det här?" och jag känner en enorm lättnad när han går och sätter sig på en soffa. Jag knatade ner till Norstedts monter för att lyssna på herr Knausgård och efteråt skul

Ja, om en vecka är jag i Göteborg. Jag funderar för fullt på vad jag ska ta med mig och det går hyfsat smidigt, det känns som att jag har koll. Jag börjar kolla på lite seminarier som jag vill gå på, bara se ut de jag absolut inte får missa utifrån mina intressen. Jag tänker som så här att jag gärna kollar in årets tyska tema, isländska författare och litteraturvetenskap. Torsdagen Vi är framme runt nio, hade varit roligt att se Herta Müller inleda mässan klockan tio men vi får se. 11:00 Tre länder ett språk 14:00 Med barnen i fokus med Cornelia Funke alt. Bra och dålia böcker 17:00 Mingel med Sekwa och Elisabeth Grate förlag. Fredagen 12:00 Om tidlöshet och tidshopp med bland andra Dorothee Elmiger 13:00 50 år med Nordiska rådets litteraturpris med ett par isländska favoriter 14:00 Kolonialismens rätta ansikte med Vargas Llosa (orkar nog inte köa för det här dock) alt. Sprickor med ett gäng tyskspråkiga författare 16:00 Lika verkligt som livet med Jonathan Franzen (återigen

Jag har tidigare skrivit om min Kindle , tjatat hål i folks kommentarsfält angående e-böcker och så har jag skrivit om e-böcker på biblioteket . Jag fortsätter att förespråka fördelen med e-böcker och rata priserna och den minimala utgivningen av svenska e-böcker men jag anar förändringar. Jag ser allt fler böcker komma ut i e-bokformat ( Sfinx , Moderspassion , Brobyggarna ) men priserna är fortfarande så klart helt galna eftersom en e-bok kan kosta lika mycket som en inbunden, mycket beror kanske på den högre momsen. Men mer utgivningen av e-böcker gör att biblioteken har mer att låna ut på den fronten, de konstiga kostnaderna för biblioteken till trots. Här kan man alltså låna en helt nyutgiven bok utan att köa, men tyvärr kostar det biblioteken 20 kr /utlån. Jag skulle kunna tänka mig att betala för att läsa en e-bok i lånad form, kanske att man då kan läsa den gratis efter första lånet? Men det bästa vore så klart att det inte kostar biblioteken så mycket. Jag har också en idé o

Ser ni? 8 dagar! Jag gick in på bokmässans hemsida och inser att det bara är ynka 8 dagar kvar. Jag tror någonstans i mitt tröga sinne att det är ungefär två veckor kvar. Hur som helst börjar nedräkningen här på bloggen idag. Jag måste börja planera det här nu. Jag har hotell, jag har en reskompis, jag har tågbiljetter, jag har seminariekort. Mer då? Jag inser ju att jag måste ha med min dator, men den kommer nog få bo på hotellet. Eller ska jag strunta i den? Min kamera vill jag också ha med mig, men den är ju rätt stor samtidigt som den är omtålig. Nej, den ska med! Vad ska man ha på sig? Är det något jag måste inhandla? Jag börjar inse att det nog är resväska som gäller här, inte någon fjuttig ryggsäck med ett ombyte. Men nu över till något som är viktigt. Vad ska jag ha med för bok? Jag har min Kindle, och den borde ju vara given, om det inte vore så att jag har lite vanliga böcker som jag vill/måste läsa. Jag har två biblioteksböcker, men det känns ju som att det går bort. Jag h

Hans van den Broeck är en nederländsk man som bor i New York med sin fru Rachel och deras son. Livet är underbart, fram tills den 11 september 2001. Efter terrorattentaten är Rachel alltid rädd för att något liknande ska hända igen. Till slut står hon inte längre ut, hon tar med sig sonen och flyttar tillbaka till sina föräl drar i England. Hans blir ensam kvar i New York och han har snart sjunkit ned i en djup depression. Hans liv får dock ny mening när han återupptar en sport han inte utövat på många år; cricket. Genom sporten får han endel nya vänner, bland annat en man vid namn Chuck Ramkissoon. Chuck kommer från Trinidad och är en mycket ambitiös man. Han är en entreprenör av stora mått och har en stark tro på att man kan göra precis vad man vill, bara man bestämmer sig för det. Chuck har en grandios plan att göra cricket till en nationalsport i USA. Dock visar det sig att Chuck har endel mörka sidor, och kopplingar till personer inom maffian. Detta är en intressant bok på må