Fortsätt till huvudinnehåll

Bokmässan 2011 - 6 dagar kvar

Ja, nu har jag ju uppenbarligen slutat planera, men det betyder väl inte att man inte kan vara påläst?

Jag spanar idag in den så kallade bokresan där Vitryssland står i fokus. På bokmässans hemsida kan man läsa mer här och de har till och med en blogg som man kan hitta här.

Jag funderar naturligtvis direkt på om jag läst något av en vitrysk författare, och svaret är väl att jag faktiskt inte vet. Det känns som att jag borde det, men det är ju lite svårt att särskilja vad i gamla sovjet till exempel som ska räknas till Ukraina. En stor favorit, Nikolaj Gogol, räknas väl till den ruska litteraturen, men numera kallas det Ukraina. Han skrev på ryska men han är känd för sina ukrainska berättelser.

Kanske att man bara ska ta sig an en ukrainsk författare med en gång och stryka ett streck över krånglet som varit, bara för att vara på den säkra sidan. En mängd författare och förläggare, som jag aldrig kommer att kunna uttala namnen på, kommer till bokmässan och berättar om till exempel svårigheterna att ge ut litteratur på grund av det politiska läget. Det utlovas att flera ukrainska verk ska komma i översättning i anslutning till bokmässan, däribland en antologi med texter av 30 ukrainska författare. Den antologin tänker jag hålla utkik efter, är det någon som vet vad den heter?

På mässan kan ni hitta den här bokresan på scenen som heter just Belarus i H-hallen med ett 50-tal programpunkter utspridda över mässans 4 dagar.









Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.

Julkalenderbloggstafetten Lucka 5

Sanningen om fallet Harry Quebert - Joël Dicker

Författaren Marcus Goldman har skrivkramp och ett överhängande hot om stämning från förlaget om han inte kommer in med ett manus omgående. Samtidigt hittas kvarlevorna efter Nola Kellergan efter 33 år i författaren Harry Queberts trädgård. Harry är före detta lärare, mentor och god vän till Marcus som bestämmer sig för att åka till den lilla staden Aurora och reda ut händelserna kring Nolas försvinnande och död. Harry verkar ha haft en relation med Nola som var blott 15 år gammal men det verkar varit äkta kärlek. Har Harry mördat Nola? Eller var det någon av alla de andra männen hon verkar haft en relation med? Vad är det för mörka hemligheter Nola burit på? Och hur lämpligt är det att Marcus gör sin egen utredning samtidigt som han skriver boken om händelserna, Sanningen om fallet Harry Quebert?
Det finns dussindeckare om handlar om poliser, det finns spänningsromaner som får läsaren att hålla andan av tempot, det finns mörka thrillers…