Kulturloggen

Då var det återigen dags för en ny ALMA-vinnare, jag lyckades helt missa det och jag kände inte alls till författaren som vann. Isol kommer från Argentina (liksom den nye påven) och motiveringen är som följer:

Isol skapar bilderböcker i barnets ögonhöjd. Hennes bilder vibrerar av energi och explosiva känslor. Med en återhållen palett och ständigt nya bildlösningar tänjer hon på invanda perspektiv och flyttar bilderboksmediets gränser. Hon utgår från barns klara blick på världen och ger deras frågor drastiska uttryck och öppna svar. Med befriande humor och lätthet behandlar hon även tillvarons mörkare sidor.

Låter intressant, jag är alltid på jakt efter nya bilderboksfavoriter. Böckerna finns inte på svenska att köpa men har man barn som kan engelska och spanska så kan man ju kolla in det.

Och så har vi nomineringarna till årets Hugo Awards som kom i natt så jag har inte sett dem förrän just precis nu. Faktiskt inga för mig kända nominerade till bästa bok så årets vinnare blir garanter…

Glad påsk på er kära läsare, hoppas ni får en massa lästid! Trots mitt ganska svala intresse för deckare blev det faktiskt lite av ett påskekrimtema för mig i alla fall. Jag har nyss läst ut Livrädd av S. J. Bolton (recension kommer 3/4) och så har jag påbörjat Tony & Susan som väl kanske inte är en klassisk deckare men likväl en spänningsroman. Igår såg vi dessutom den amerikanska versionen av Män som hatar kvinnor, en ytterst konstig film eftersom skådespelarna bryter på svenska och vissa repliker till och med är på svenska. Jag får säkert en hel del fiender när jag säger det här, men jag gillade den amerikanska Lisbeth bättre, mycket mer lågmäld och inte så överspelad. Och om födelsedagsbarnet här (min numera 31-årige sambo) kan slita sig från sitt bilspel så kanske vi även hinner med att se filmatiseringen av Hypnotisören. Minns inget av boken, förutom att jag störde mig en del på den, men jag hoppas på en spännande film.

Hittade den här hos Helena och var tvungen att haka på. 
1. Ljudbok eller bok i handen? Jag önskar att jag hade lättare för ljudbok eftersom det verkar så mysigt att lyssna när man ska sova eller dylikt, men jag lyckas inte riktigt ta mig an så många. Dock är virkning och ljudbok en oslagbar kombo, i alla fall tills fingrarna kroknar.  2. Pocket eller inbunden? Pocket alla gånger om man ser till det praktiska, men inbundna böcker är ju så fina i hyllan.  3. Påhittat eller verklighetsbaserat? (Fiction/non fiction) Aldrig "helt" verklighetsbaserat så jag får väl välja fiktionen. Dock är några av de bästa böcker jag läst löst baserade på riktiga människoöden, tex Sara Stridsbergs verk.  4. Harry Potter eller Twilight? Harry Potter, alla gånger. Visst jag har läst alla Twilight och visst var det spännande osv. men den underbara känsla av vardagsmagi som HP gav mig är svår att slå.  5. Fantasyvärld eller vår värld? Just nu föredrar jag nog vår egen men parallella världar och hemliga …

Var blev du av Bernadette - Maria Semple

Hon är rädd för kanadensare, hon anlitar indier för att sköta sina privata ärenden och hon blir extremt åksjuk. Hon heter Bernadette Fox, mamma till Bee och fru till Microsoftpampen Elgie men hon har också varit en geniförklarad arkitekt. När Bernadette inser att hennes man försöker få henne att ta emot hjälp i form av psykolog försvinner hon. 15-åriga Bee samlar ihop all fakta hon kan hitta och spåren leder till Antarktis. 
Berättelsen om Bernadette är en väldigt rolig sådan. Man känner genast igen Maria Semples knäppa karaktärer och udda familjesituationer från till exempel TV-serien Arrested development. Boken består av både första persons-berättelsen från Bee men den består också mycket av brevväxling och andra dokument som för berättelsen vidare ur flera olika personers perspektiv. Men det finns självfallet också en hel del tunga ämnen under all humor. Det handlar trots allt om depressioner, stress, att inte kunna få barn, att vara sjuk oc…

I veckan som gått har den långa listan till Women's Prize for fiction (tidigare Orange Prize for Fiction) tillkännagivits och det är 20 kandidater som ni hittar här. Hilary Mantel, som redan överösts med priser, är med igen med sin Bring up the bodies. Även bokbloggarälsklingen och min andra hälfts husgud Gillian Flynn har kommitm ed med sin Gone girl. Jag har faktiskt inte läst någon av de nominerade titlarna, fast jag är i slutskedet av Maria Semples Wher's you go, Bernadette så den får väl kanske räknas. Däremot är en av mina absoluta favoritförfattare nominerad, Zadie Smith, med hennes senaste bok NW som jag ännu inte lyckats läsa. Jag håller också en liten tumme för Elif Shafak som jag tidigare läst och gillat. 

Boksläpp har det också varit i veckan, gällande inget mindre än seriealbumet Berättelser från Engelsfors av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren, en samling berättelser om våra favorithäxor med både hemligheter från det förflutna och hintar om vad som komma s…

Undret - R.J. Palacio

August Pullman föddes med en genetisk sjukdom som gör att hans ansikte är deformerat. Läkarna trodde inte att han skulle överleva sina första år men efter otaliga operationer har han lyckats bli elva år och leva ett ganska normalt liv. Hittills har han blivit undervisad av sin mamma i hemmet men nu är han såpass stabil att han borde börja i en riktig skola. Som om att det inte är nog svårt att vara ny på en mellanstadieskola. 
Undret är en otroligt fin, sorglig och rolig berättelse. Palacio lyckas hitta balansen mellan det allvarliga ämnet mobbning och en humor som strålar av livslust. Genom att låta flera olika karaktärer berätta sina historier vilket ger en mångfacetterad bild av hela August första skolår. 
Ämnet är viktigt och boken är viktig. Den är lättläst och skulle kunna läsas i skolor och borde kanske vara en del av undervisningen. Bitvis ger den läsaren en stor klump i magen där man bara vill springa in framför Auggie och skydda honom från allt det onda…

The city & the city - China Miéville

En kvinna hittas mördad i staden Beszel och konstapel Borlú kallas till brottsplatsen. Till en början verkar det vara en mördad hora, men detaljerna stämmer inte helt överens med den teorin och polisen inser snart att det är en kvinna från andra sidan, från Ul Qoma. Dessa två städer överlappar varandra men det är strängt förbjudet att korsa över i den andra staden utan tillstånd. Man får inte ens titta på invånarna i den andra staden, trots att de är precis bredvid, då räknas det som en överträdelse och The Breach tar hand om dig. Men kan det finnas en tredje stad, en stad i de två städerna som ingen ser? Vad var egentligen den mördade kvinnan involverad i?
För det första så måste vi prata om miljöerna i den här boken. Det är smutsigt, hopplöst och den här stadsindelningen känns som att Öst- och Västberlin återuppstått. Det är en mycket lågmäld och ganska långsam berättelse som ger gott om tid till att bygga upp den fantastiska stämningen som f…

Ännu en vecka har gått, och ännu mindre har jag läst. Det är mycket just nu runt omkring och jag finner inte mycket ro till att läsa.

Men i veckan som gått har vi varit i London, vilket inte främjade läsandet i stort, men jag lyckades läsa en hel del på vägen dit och hem. London var riktigt fantastiskt och bjöd på en hel del kultur och historia. Jag har tittat på en massa gamla byggnader och gått på flera muséer så som British Museum, Tate Modern och National Gallery. Vi besökte Selfridges, där både boken och TV-seien om Mr Selfridge toppade försäljningslistorna på respektive avdelning. Vi hann till och med gå på musikalen Spamalot vilket så klart var en upplevelse för ett Monty Python-fan. Självklart hann jag med lite bokshopping, jag besökte den fantastiska bokhandeln Foley's i Soho och köpte den mycket omtalade Tell the wolves I'm home.

Väl hemma möttes jag av två postavier och två gosiga katter. S. J. Boltons senaste på svenska, Livrädd, och så Maria Semples debut Var blev…

Ja som vissa av er redan har märkt så är jag just nu i London. Det blir inte mycket läsning just nu, men lite shopping hinner man så klart med! Jag besökte fantastiska Foley's efter tips från vana Londonresenärer i bokbloggarmaffian








Och självklart fanns det också lite bokrelaterat på The British Museum

I veckan damp senaste numret av Books & Dreams, nummer 3 av den här nya tidningen för att vara exakt, ner på hallgolvet. Det råder väldigt delade meningar om den tidningens kvalité och jag är inte helt säker på vad jag tycker, men en tidning om böcker är alltid en tidning om böcker så oftast lyckas jag hitta något av intresse. Det här med lite längre reportage är alltid svårt, det krävs att man är intresserad av författaren/boken för att man helhjärtat ska lägga ner tid på att läsa dessa. Och det gäller alla tidningar, oavsett genre. 
Det jag brukar fastna för i tidningen är de lite mindre reportagen och kanske än mer, notiser och i just det här numret gillar jag deras topp 10-del extra mycket faktiskt. Jag blir påmind om Hilary Mantels böcker som jag vill läsa om om att Den store Gatsby snart ska bli film. Vi har den som parallellbok i vår bokcirkel och jag är supersugen på att läsa om den. 
Jag får dessutom en del spännande information om dyra bokmanus som Franska museiväsendet …

Mannen som glömde sin fru - John O'Farrell

En man sitter på tunnelbanan i London, helt plötsligt känner han inte igen sig för han vet inte vilken station han ska gå av på. När han tänker efter minns han faktiskt ingenting som sitt liv, han vet inte vad han heter, vad han bor eller när han är född. Efter en vecka på sjukhus minns han ett telefonnummer, det går till hans bäste vän Gary och en resa mot att lära känna sig själv och alla runt om tar sin början. Han får reda på att han kallas Vaughan, han har två barn och ligger i en bitter skilsmässa med sin fru fast han vet inte varför. Är det här en chans för Vaughan och hans fru Maddy att börja om på nytt?

Till en början är det här en fantastiskt rolig och intelligent bok. Eller det är den egentligen hela tiden, men det blir lite upprepande och jag tappar intresset något för mannen och hans bortglömda fru. Det uppstår så klart otroligt komiska situationer med att Vaughan kör bil in i en mur och sedan får reda på att han inte har kör…

Mia är 14 år gammal och bor i en urtrist liten håla. Hon är bästis med Mirjam, som har ett förhållande med en gammal gubbe på sisådär 40 år. Sjukt äckligt, tycker Mia, som innerst inne nog ändå är lite avundsjuk. Hon vill ju också vara kär i någon, som är kär i henne. Så träffar hon Vlad, som är en såndär cool kille som gör sin egen grej. Han har liksom hoppat av gymnasiet, spelar i ett band och skriver på en bok. Hur häftigt som helst. Fast detdär med förhållanden är ändå rätt knepigt när man är mellan barn och vuxen, i dendär förvirrande perioden av livet som kallas tonår, när man knappt ens vet vem man är.

Jag älskar verkligen denhär boken! Den är så rolig att jag gång på gång skrattar rakt ut, och har en hög igenkänningsfaktor från när jag själv var sådär 14, 15 år gammal. När man tyckte att ens föräldrar var så otroligt pinsamma och när man hade sådär bestämda åsikter om precis allt. Språket är helt klockrent, det känns verkligen som man är i huvudet på en tonårstjej som pendlar m…

I den tredje och längsta delen av Mo Yans Ximen Nao och hans sju liv är Ximen Nao återigen i kung Yamas dödsrike. Han ber om att få återfödas på nytt, gärna som människa den här gången, men han blir åter besviken då han öppnar sina grumliga ögon son en liten griskulting. Till en början vägrar han, som den sextonde kultingen i syskonskaran, att äta och svälter nästan till döds. När han dock får smak för suggans mjölk ser han till att de andra syskonen inte får något alls och han blir den störste och ståtligaste av galtar. 
Det är grisarnas tid i Gaomi nordöstra härad. Ximen Nao inser snabbt att det inte var en nackdel att återfödas som gris eftersom man under Maos styre satsar allt man har på grisuppfödning, de går till och med före människorna. Gris sexton ser till att hålla sin stia fin, han skiter bara i ett hörn, och han lär sig gå på bakbenen och att hoppa upp i aprikosträdet. Lyckan varar dock inte för evigt, det vankas grispest och när Mao dör är det inte längre grisarnas tid. 
…

Äntligen tittar solen fram i Skövde, äntligen kan man se marken under all is och snö. Mars är här och med det våren, hoppas jag innerligt. 

Jag måste erkänna att jag hänger med dåligt i bokvärlden just nu eller kanske är det så att det inte händer så mycket just nu? Jag vet att det är ett tag sedan men Borås Tidnings debutantpris gick i alla fall till Hindenburg och Susanna Lundin, en bok som jag länge varit nyfiken på.  Kanske att det är dags snart? 
Annars kämpar jag på rätt hårt med Ximen Nao och hans sju liv av 2012 års nobelpristagare Mo Yan. Den är jättebra och fantastiskt rolig men den är ofantligt lång. Jag har just läst ut del tre så ett inlägg om det kommer i morgon. Annars försöker jag läsa lite lättare saker vid sidan av fast jag är så otroligt dålig på att läsa lätt, jag läser gärna svårt och deprimerande. Men! Jag har börjar läsa Mannen som glömde sin fru av John O'Farrell och den är otroligt lättsam men samtidigt fantastiskt smart. Att jag inte läst den förrän nu är …

Underjordiska timmar - Delphine de Vigan

Det står skrivet att hon idag skulle ha nått precis så här långt, till en punkt utan återvändo, där ingenting normalt längre kan förändra tidens lopp, där ingenting kan hända som inte hotar allting, inte utgör ett ifrågasättande av allting. Någonting måste hända. Något ovanligt. För att hon ska kunna ta sig ut ur det. För att det ska ta slut. 
Mathilde är en ensamstående mor med en mellancheffstjänst i Paris. Hon hade tur som fick det jobbet, chefen trodde på henne trots hennes något undermåliga referenser men nu har hon jobbat länge och är en viktig resurs för företaget. När hon helt plötsligt börjar bli utesluten från möten och ignorerad av chefen börjar hon fundera över vad hon egentligen gjort för att förtjäna det. Situationen blir allt mer ohållbar, Mathilde mår allt sämre och något måste göras. En spåkvinna sa åt henne att den 22 maj skulle något hända som ändrar hennes tillvaro, och den dagen är i berättelsens nu. 
Han tänkte att han älska…

Kom ska vi tycka om varandra - Hans Koppel
En man som heter Ove - Fredrik Backman Fågeln som vrider upp världen - Haruki Murakami Det som tillhör mig - Anne Holt Underjordiska timmar - Delphine De Vigan Ro utan åror - Ulla-Carin Lindqvist Effektiv stresshantering - Dan Hasson Nu ser du mig - S.J. Bolton En dag - David Nicholls Pojken i resväskan - Agnete Friis, Lene Kaaberböl
10 böcker, 3447 sidor. Mina favoriter denna månaden var En man som heter Ove (både rolig och sorglig, och väldigt mysig), Ro utan åror (mycket gripande) samt En dag (kunde inte lägga den ifrån mig). Jag blev lite besviken på Fågeln som vrider upp världen, jag hade väldigt höga förhoppningar på den. Jag tyckte absolut inte att den var dålig, men fann den lite för lång och stundvis ganska seg.
Just nu läser jag Dödgrävarens dotter av Joyce Carol Oates och gillar den massor! Jag har påbörjat två andra böcker av Oates de senaste månaderna men har inte tagit mig igenom dem, så jag är glad att jag fick tag i en riktig …

Vi kom över havet - Julie Otsuka

Efter första världskrigets slut var det många japanska kvinnor som kom till Kalifornien som postorderbrudar. De trängdes på  smutsiga fartyg inpackade på hårda järnbritsar med hela sitt bohag. I sin packning har de kimonor för alla tillfällen och  i handen har de ett foto på sin blivande make. Väl framme blir de våldtagna och får arbeta som slavar. De föder barn efter barn, vissa klarar sig andra inte. År 1941 ändras dock allt, Japan tågar in i andra världskriget och japanerna i USA pekas ut som förrädare. 
Vi sa aldrig emot eller klagade. Vi bad aldrig om högre lön. För de flesta av oss var enkla flickor från landet som inte talade någon engelska och i Amerika visste vi att vi inte hade något annat val än att skrubba handfat och skura golv. 
Ja trots den här bokens söta utseende så är den rätt vidrig. Och då menar jag inte att den är dålig utan den behandlar något fruktansvärt. Otsuka använder en väldigt speciell, och intressant, berättarteknik där hon…

Skugga Baldur - Sjón
Förvandlingen, Den sanningssökande hunden - Franz Kafka
Undret - R. J Palacio
Underjordiska timmar - Delphine de Vigan
Vi kom över havet - Julie Otsuka
E-bok: 1 Ljudbok:  Hyllvärmare: 1 Klassiker: 1
Nobelpristagare:
Recensionsbok: 1
Månadens bästa:  Måste vara Skugga Baldur, språket! Underjordiska timmar är en värdig tvåa.  Månadens sämsta: Ingen dålig bok men blev väl inte jätteimponerad av Kafka, hade för höga förväntningar Månadens överraskning:  Vi kom över havet, trodde inte att en så liten och söt bok kunde vara så vidrig, innehållsmässigt alltså.