Kulturloggen

Hägern - Lise Tremblay
I den franskspråkiga delen av Quebec i Kanada finns en liten by med ett sinande antal invånare. Det finns en sjö med vackra fåglar och det finns en skog med fina jaktmöjligheter. Det finns en ständig schism mellan de bofasta och sommargästerna som vill fly storstaden. Det finns ett missnöje med att ungdomar flyr landet för staden. Det finns döda fåglar fullpumpade med hagel och någon har skjutit gubben Lefebvre.
I fem sammanhängande noveller delar fem berättare med sig av livet i den lilla byn. Varje novell är som en egen liten gåta, en jagberättare som delar med sig av sin sfär leder läsaren in i landsbygdens innersta hemligheter med sina ledtrådar. Det tar en stund att få grepp om vem som berättar och allt eftersom trillar pusselbitarna från tidigare delar på plats. Berättarna är oerhört nära berättelsen, de vet knappt mer än vad vi vet, vilket gör det hela väldigt spännande. Jag läste den två gånger för att verkligen få cirkeln att gå ihop. 
Det är en karg, n…

Ängeln Esmeralda - Nio noveller av Don Delillo

Den amerikanske författaren Don Delillo romandebuterade 1971 med Americana och har sedan dess gett ut kritikerrosade romaner i stadig takt. Han vann det prestigefyllda National Book Awards för sin roman White Noise och har skrivit den populära 11 september-romanen Falling man. Han nämns som en av de centrala gestalterna i den litterära postmodernismen, hyllas som en av de viktigaste amerikanska författarna och han influerat andra stora nutida författare. Och först nu kommer han ut med en novellsamling. 
I Ängeln Esmeralda har Don Delillo samlat nio noveller från i stort sett hela sin karriär, den första novellen är skriven 1979 och den sista är från 2011. De handlar om astronauter, nunnor, motionärer och utspelar sig i Aten, Karibien och i New York. Det de har gemensamt är en pricksäker skildring av samhället och vår tid och hur vi fungerar som människor. Delillo har ett fantastiskt sätt att beröra, att beskriva på ett sätt som gör att ma…

Jag har verkligen fastnat för novellen som format på sistone och nu när jag varit sjuk och inte orkat ta tag i en hel bok har jag verkligen tagit tag i det. Man kan se en enstaka novell som en bra ingång till ett författarskap man man kan även läsa flera för att inför ens ögon se det gemensamma och se ett författarskap ta form. Det är just vad jag gjort med 2012 års Nordiska rådet-pristagare Merethe Lindström.

I Det måste ha varit ensamt där handlar det om en man som åker flygplan där de delar med sig av sina hemligheter. Hur mycket kan man anförtro en främling? Är det kanske rent av en fördel att inte känna den man berättar sina hemligheter för?

I Kyssen åker huvudpersonen till en lägenhet för att ta han om en hemlös katt och får flashback, hon har varit här tidigare. Det var här hon fick sin första kyss av en pojke hon aldrig mötte igen. Vad hände honom? Är han gift och har barn? Och vad gick egentligen fel i det där förhållandet som tog slut för ett år sedan med den där kollegan?

…

Idag har förlaget Novellix lanserat något så bra som prenumeration på deras noveller elektroniskt. Fantastiska författare så som Jonas Karlsson, Helena Granström, Selma Lagerlöf och Merethe Lindström direkt i mobilen eller surfplattan. 

Hur man gör? Jo man går in här och följer instruktionerna. 99kr/år för de 16 kommande novellerna samt helt fri tillgång till de 24 som redan finns. 
Lätt som en plätt, billigt så det förslår, bara att köpa!

För en rysare/skräckfantast som jag så kan det knappast bli bättre än novellsamlingen De Odöda, utgiven av bokförlaget Semic. Förutom de nutida författarna John Ajvide Lindqvist, Johan Theorin, Åke Edwardson, Amanda Hellberg, Anders Fager, Andreas Roman och Caroline L. Jensen finns även tre noveller skrivna av Edgar Allan Poe, H P Lovecraft samt Selma Lagerlöf med. En underbar blandning av modernt och klassiskt.

Vad sägs om en historia om en kvinna som besöker en man som är död men ändå lever? Eller en berättelse om en man som står i sitt fönster och ser en mamma passera med sina barn vid samma tid varje dag - och som lägger märke till att varken mamman eller barnen åldras trots att det går flera år?

Hösten är en perfekt årstid för att krypa upp i soffhörnet med en rysare, och De Odöda är den perfekta boken för ändamålet. Novellerna är lagom långa och sådär kusliga så att man gärna tänder en extra lampa och dubbelkollar att ytterdörren verkligen är låst när man går och lägger sig. Jag r…

Kevin Barry, Éilis Ni Dhuibhne och Colm Tóibin pratar om noveller. Diskussionen går runt att "a short story doesn't need a plot but a punch" och hur en novell skiljer sig från romanen. Tóibin menar att en ny novell kan komma till författaren en dag och nästa dag kommer en ny om något annat. Romanen måste komma till författaren dag efter dag, vilket han tycker är ganska påfrestande och inget han rekommenderar.

Dhuibhne jämför novellen med en kopp te och romanen med en femrättersmiddag, men det är inte bara enkelt utan i en novell måste man fånga läsaren direkt.

Kevin Barry förklarar att han måste skriva en novell på en gång när den kommer till honom, även om han är mitt uppe i ett romanmanus, eftersom den aldrig kommer tillbaka annars. Han går iväg för att ha en otrohetsaffär med novellen för att sedan krypa tillbaka till romanmanuset med svansen mellan benen.

Minns ni inlägget jag skrev om noveller för ett tag sedan? I vilket fall tycker jag att ni ska spana in och utnyttja erbjudandet nedan. Spana särskilt in min fina blurbar!

På äldre dagar har jag sett större nöje i att se på TV-serier än att se på filmer. Jag känner mig lite kluven i anledningen för dels känner jag att ett avsnitt av en serie allt som oftast är kortare än en film, dels kan en serie fånga mig mycket mer eftersom handlingen kan spridas ut över en mycket längre tid. Det senare förutsätter så klart att det är en sådan där följetångserie och inte en serie av fristående äventyr med samma karaktärer. 

Hur är det då med böcker? Hur ofta läser man en berättelse som går i en handvändning, som man kan läsa från pärm till pärm under söndagsfrukosten? Det händer i alla fall mig väldigt sällan. De få gånger jag läser noveller blir det i samlingsform, för jag känner mig tvungen att läsa en bok från pärm till pärm. Men vad händer om man bara har en novell, ingen samling? En helt ny värld öppnar sig för mig, det här passar mig och min stressiga vardag ypperligt. 
Den första novellen jag läser är Alter Ego av Adam Hansson. En 36-årig man lever efter sina …

När man säger att man läser en novellsamling av Jonas Karlsson, så säger de flesta "Vadå, skådespelaren?" och ja, han är väl mest känd som skådespelare. Jag blev något skeptisk till att han skulle kunna skriva, fördomsfull som man är, men efter att ha sett honom i Babel blev jag ytterst intresserad av vad som verkade vara rätt surrealistiskt åt Murakamihållet.

Nä jag började lyssna på Karlssons andra novellsamling så blev jag först något förvirrad. Det handlar helt plötsligt om pinsamma möten där man tror sig känna någon men minns inte vem det är, och en skola där det delas ut rosor mellan eleverna på alla hjärtans dag. Det var lite småfnissigt och igenkännande, men inte alls det där som jag hade förväntat mig. Sedan kom jag till den tredje novellen, Rummet. Den handlar om en man som går in i ett rum som bara han ser. Det är en extremt osympatisk karaktär, vilket i och för sig de flesta i novellen är, och det är oerhört bra. Även en av de senare novellerna, Cirkus, är av li…

Morden på Rue Morgue är en novell skriven av Edgar Allan Poe, publicerad år 1841. Huvudpersonen är en detektiv vid namn C. Auguste Dupin, som löser ett fall med två mördade kvinnor. Dupin är en intelligent man som lägger märke till detaljer och ledtrådar som han lyckas pussla ihop tills han har bilden av brottet klar för sig. I slutet av historien avslöjar han hur mordet har gått till och hur han har kommit fram till sin slutsats. Detta upplägg känner vi igen bland annat från Sherlock Holmes och Hercule Poirot, men E.A Poe var faktiskt först med det i sin berättelse om Dupin och Morden på Rue Morgue.

Jag brukar inte så ofta läsa just noveller, kanske just för att de tar slut så snabbt. Dock känns det definitivt som att man borde läsa Morden på Rue Morgue, eftersom den blivit erkänd som den första riktiga detektivstoryn. Tidigare har jag dessutom bara läst lyrik av E.A Poe - The Raven är ju helt fantastisk - så det vore spännande att läsa något på prosa. Vad tycker ni som har läst Rue M…

Det är oerhört svårt att recensera en novellsamling och att göra den rättvisa. Men först vill jag säga att jag är en av få som fortfarande inte har läst Karl Ove Knausgårds hyllade böcker, så jag läser hans frus prosadebut helt utan några jämförande glasögon.
Det märks att Linda är poet, hon har ett fantastiskt språk som är så fullt av bilder att man måste tvinga sig att läsa långsamt för att inte gå vilse. Jag får nästan ge mig själv en bitchslap för att jag kommer på mig själv med att hålla andan för att komma åt alla känslor. Det är ingen hemlighet att jag älskar författare som ger liv åt döda ting och Linda gör detta med bravur. En av mina favoriter är då hon beskriver ett avgående flygplan som att det sliter sig loss.
Vad handlar det om då? Som jag ser det handlar det om kvinnor och kvinnors perspektiv på världen. Det handlar en hel del om moderskap men även om ensamhet, ångest, övergivenhet, utsatthet, kärlek och om livet i stort. Till en början berättas historierna ur ett jagper…

Det har varit en hel del prat om noveller, speciellt nu när förlaget Novellix ger ut noveller i singelformat för en billig peng. Jag måste säga att jag tror stenhårt på idén, jag gillar noveller men ibland kan det ju vara lite segt att läsa en hel samling. Tänk att bara kunna ta fram en sådan här liten bok och känna att man sträckläst från början till slut? Det känns som de där entimmesböckerna fast med svenska nutida författare. Hejja Novellix!

Köp Novellix noveller här eller här. 
Jag snubblade även över en elektronisk variant på Amazon, nämligen Kindle Singles. De kostar mellan 0,99 och 2,99 dollar och det finns ett 60-tal i nuläget. Jag har ännu inte testat någon av dem men det är en fantastiskt bra idé. Jag kollar in The Instigators:
In 2008, a small band of political activists in Egypt, led by a young engineer named Ahmed Maher, began organizing on Facebook under the moniker April 6 Youth. Dodging the secret police both online and off, they built a Web page into a movement. Then, i…

En ny bok av John Ajvide Lindqvist är alltid efterlängtad och Låt de gamla drömmarna dö är inget undantag. Dock blir man lite lätt paff när man öppnar den här boken då den inte innehåller enbart skräck, utan ett hopkok av allt möjligt som Ajvide skrivit sedan han började sin författarbana. 

Förordet är lovande, Ajvide går igenom varje del var för sig för att förklara vad var och en av delarna gör i den här novellsamlingen. Det knyter på något sätt ihop de vitt skilda berättelserna som komma skall. 
Den första delen är ett manus från ett sommarprogram i P1 från 2006. Jag tycker att det är fantastiskt roligt att läsa om Ajvides inträdesprov till Svensk magisk cirkel och om hans ståupp-karriär. Han berättar på ett så fantastiskt roligt sätt som visar att han har potential även utanför skräckgenren. Det samma gäller delen som heter Extramaterial I, Andra texter där vi får ta del av ett hopkok av recensioner, tidningsartiklar och dylikt. 
Den största, och kanske mest intressanta, delen av bok…