Fortsätt till huvudinnehåll

Pojken som växte upp till ett under

Undret - R.J. Palacio

August Pullman föddes med en genetisk sjukdom som gör att hans ansikte är deformerat. Läkarna trodde inte att han skulle överleva sina första år men efter otaliga operationer har han lyckats bli elva år och leva ett ganska normalt liv. Hittills har han blivit undervisad av sin mamma i hemmet men nu är han såpass stabil att han borde börja i en riktig skola. Som om att det inte är nog svårt att vara ny på en mellanstadieskola. 

Undret är en otroligt fin, sorglig och rolig berättelse. Palacio lyckas hitta balansen mellan det allvarliga ämnet mobbning och en humor som strålar av livslust. Genom att låta flera olika karaktärer berätta sina historier vilket ger en mångfacetterad bild av hela August första skolår. 

Ämnet är viktigt och boken är viktig. Den är lättläst och skulle kunna läsas i skolor och borde kanske vara en del av undervisningen. Bitvis ger den läsaren en stor klump i magen där man bara vill springa in framför Auggie och skydda honom från allt det onda, men den ger också hopp om att människor kan ändras. Tyvärr är den lite väl amerikansk och sockersöt för min personliga smak med föräldrar som aldrig gör fel och utmärkelser i skolan som blir lite för pampiga. Men budskapet består vad man än anser om det runt omkring, så läs för sjutton!

Recensionsbok från Brombergs förlag

Köp boken här eller här

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott.