Fortsätt till huvudinnehåll

Här eller där. Eller mitt emellan?

The city & the city - China Miéville

En kvinna hittas mördad i staden Beszel och konstapel Borlú kallas till brottsplatsen. Till en början verkar det vara en mördad hora, men detaljerna stämmer inte helt överens med den teorin och polisen inser snart att det är en kvinna från andra sidan, från Ul Qoma. Dessa två städer överlappar varandra men det är strängt förbjudet att korsa över i den andra staden utan tillstånd. Man får inte ens titta på invånarna i den andra staden, trots att de är precis bredvid, då räknas det som en överträdelse och The Breach tar hand om dig. Men kan det finnas en tredje stad, en stad i de två städerna som ingen ser? Vad var egentligen den mördade kvinnan involverad i?

För det första så måste vi prata om miljöerna i den här boken. Det är smutsigt, hopplöst och den här stadsindelningen känns som att Öst- och Västberlin återuppstått. Det är en mycket lågmäld och ganska långsam berättelse som ger gott om tid till att bygga upp den fantastiska stämningen som fångade mig direkt. De påhittade städerna beskrivs på ett smart sätt genom Borlús ögon då han rest en hel del i sina dagar och ser mycket om grannstaden Ul Qoma på TV och läser om den i böcker, vilket verkar ytterst ovanligt för invånarna i respektive stad. Det blir inga överflödiga förklaringar enbart för läsaren utan förklaringarna är ytterst informativa även för Borlús ovetande kollegor. 

Några överflödiga förklaringar krävs inte heller för några science fiction-moment i berättelsen, vilket är det andra vi måste prata om. Utöver några smådetaljer och teknik så är det i princip bara den påhittade staden som är science fiction i den här romanen, resten är en fantastisk och lågmäld deckarberättelse. Inga rymdskepp, inga avancerade teknologier eller utomjordingar. Det här är verkligen rätt typ av science fiction för mig och jag tror att jag kan ha hittat en ny favoritförfattare. 

Köp boken här eller här. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo