Kulturloggen

Hans namn är Christopher Silfverbielke. En ung, framgångsrik toppmäklare i Stureplans finanskretser. Han är rik, snygg, och van att få precis vad han vill ha. Under den charmanta ytan döljer sig dock en fullblodspsykopat; känslokall, manipulativ och totalt hänsynslös. Dessutom är han uttråkad - alla miljontals kronor, alla kokainfester och alla snygga Stureplansbrudar är inte längre nog. Han vill ha utmaning och spänning, och han har en idé. Tillsammans med sin bästa vän Hans Ecker (som står på tröskeln till ett seriöst förhållande med sin flickvän Victoria) samt Johannes Kruut (som alltid är ivrig att vara till lags då han vet att han egentligen bara får vara med i gänget pga att han är snuskigt rik) inleder han en poängtävling - ju värre brott man kan komma undan med, desto högre poäng. Det blir en katt- och råttalek mellan de tre kriminella männen och kommissarie Jacob Colt, som leder jakten på skurkarna. Detta är bok nummer två i serien om Jacob Colt, den första heter mord.net

Året är 2012 och det är julhelg i Sverige. Ryssland skall hålla en militärövning i Östersjön, utanför Gotland. Innan någon hinner förstå vad som är på väg att hända har ryssarna dock attackerat Sverige och vi befinner oss plötsligt i krig. Julfriden i landet har förbytts mot kaos, ryska flyg bombar Sverige och ryska trupper invaderar vårt land. Mitt i alltihopa finns dock ett antal modiga individer som trots neddragningen av försvaret kämpar mot fienden för att rädda vårt land och vår frihet. Jag hade först lite svårt att komma in i boken, då jag inte riktigt hängde med på den militäriska jargongen - efter ett tag insåg jag dock att jag inte behövde hänga med på allt detta. Jag hade inga problem att förstå handlingen även om jag inte förstod allt soldaterna sa till varandra. Boken är faktiskt otroligt realistisk, och jag läste den under julen vilket ännu mer förhöjde verklighetskänslan eftersom den utspelar sig just under den högtiden. Jag förfärades över hur byggnader som utgör e

Ett antal personer befinner sig, av olika anledningar, på ett gammalt hotell i södra England dagarna före jul. Advokaten Rex Graves är den siste att anlända innan ett enormt snöoväder strandsätter gästerna. En äldre man dör av vad som ser ut att vara en hjärtåkomma, men en man tyckte sig se fradga i hans mungiga innan han dog. Blev han förgiftad? Eller var det kanske självmord? Rex ser naturligtvis ingen annan utväg än att börja utreda dödsfallet.  Den här boken innehöll en hel del knäppa karaktärer, så som det homosexuella designparet, ett par nygifta, en skum och oförståbar vaktmästare och en excentrisk hotellägarinna. Miljön är så klart upplagd för en massa julmys med engelsk snötäckt landsbygd och med en story i bästa Agatha Christie-anda. Men det hela känns ofta lite krystat på något vis. Jag litar inte helt på Rex, den detektivlekande advokaten, och jag känner inte heller något direkt sympati för någon karaktär. Det känns som att folk borde vara mer rädda än vad de är om de

Johanna är en ensamstående mamma med en exman som vill ha barnen så lite som möjligt. Hon har ett jobb där hon inte är så engagerad. Hon är faktiskt rätt tråkig. För att få ihop lite extra pengar går hon med på att testa en ny medicin som ska förhindra munsår redan innan det brutit ut. På köpet får hon en ny sexlust och ett mod hon aldrig tidigare haft.  Även om boken är ganska rolig och underhållande gillade jag den inte lika mycket som Vi i villa . Jag vet inte om det är chicklitten eller bara ämnet i sig, men jag tyckte nog att det nakna språket och den svarta humorn var mycket bättre än det här.  Jag förstod inte alls poängen med boken innan hon fick sina tabletter, den ledde liksom ingenstans alls, och även när hon fick tabletterna så blev det ganska förutsebart.   Jag måste dock passa på att berätta att både Vi i Villa och Medicinen finns billigt att köpa som e-bok, både hos Adlibris och på Bokus initiativ dito.se. De kostade strax över trettio kronor.  Köp boke

Nu har jag ett sådant där I-landsproblem igen, jag har ett presentkort att göra slut på. Jag tänker köpa den vackra Coffee table-boken Fotografernas bästa bilder men vad ska jag göra med resten? Jag tror att jag behöver hjälp. De fyra första som skriver en kommentar till det här inlägget med sitt bästa pockettips gällande en bok som jag inte har/har läst kommer med i min julklappsbeställning! Om ni lyckas pricka in en bok jag gillar så har ni mitt eviga tack.  Tipskavalkalden pågår tills det finns 4 nya pocketar i min bokusbeställning, klara, färdiga, gå! UPPDATERING: Vi har nu fått fram fyra kandidater och tävlandet är således avslutat: Vinteräpplen av Josefine Sundström, tips från Vicky The night circus av Erin Morgenstern, tips från Fina prickar Svart som silver av Bruno K. Öijler, tips från Calle Little Children av Tom Perrotta, tips från Bokbabbel Tack för tipsen, beställningen är nu gjord!

Hej allihop, Nu hoppas jag att ni fått fina julklappar och ätit massor av god mat.  Jag vill passa på att tacka Sara-Sofia och er läsare för den fina julkalendern vi haft på bloggen, hoppas ni har haft lika roligt som jag har. Det ska bli riktigt spännande att läsa dessa böcker och följa Sara-Sofias utmaning också.  Hela kalendern hittar ni under etiketten Julkalendern 2011 , min boktolva hittar ni under etiketten Boktolvan: Favoriter och Sara-Sofias boktolva hittar ni under etiketten Boktolvan: klassiker .  God jul och god fortsättning!

Då har vi alltså kommit till det sista inlägget i 2011 års julkalender, vilket dessutom innebär att det är julafton idag! Jag hoppas att ni alla - precis som jag - kommer tillbringa julafton i gott sällskap, ätandes god mat och öppnandes roliga klappar. Den sista boken i min boktolva blir en bok som först och främst var en radioserie i 12 delar. Avsnitt nummer sju sändes faktiskt på julafton 1978 - idag för prick 33 år sedan. Den tillhör genrerna komedi, science fiction, äventyr samt innehåller en del filosofiska inslag. Boken blev ganska nyligen högaktuell på nytt år 2005 då den kom som film. Handlingen verkar ganska så komplicerad när jag läser på om den, så jag skall inte ge mig på att försöka beskriva den förrän jag har läst boken (som faktiskt redan står i hyllan hemma). Dock är jag såklart även här nyfiken på om någon av er har läst den, och vad eran upplevelse av boken var? Ha en riktigt GOD JUL !

USA i en mörk framtid. Militären har tagit över regeringen och förvandlat landet till en diktatur. Människor som har avvikande åsikter från landets ledare hämtas av militärtrupper för att aldrig komma tillbaka igen. Årligen hålls en maratonmarsch i Maine, under ledning av Majoren. Av tusentals ansökande väljs 100 tonårspojkar ut för att få delta. Reglerna: Du måste hålla en hastighet av minst 6,5km i timmen, dygnet runt, oavsett vad som händer. Om du hamnar under denna hastighet får du en verbal varning. Inga pauser är tillåtna - inte ens för toalettbesök eller sömn. Du kan inte hoppa av. Efter tre varningar är du ute ur leken - för gott, med ett skott i huvudet. Priset: Vad du vill för resten av livet. Jag lyssnade på denna boken som ljudbok, och lyssnade faktiskt färdigt på den på två dagar - den var så otroligt fängslande. Man dras verkligen in i berättelsen, det kändes som om jag själv gick där dag och natt med sönderskavda fötter och smärta i kroppen. Som om jag själv blev v

Bild från albertbonnierforlag.se Anna-Karin Palm är ännu en författarinna som jag stiftade bekantskap med under mina litteraturvetarstudier. Jag minns dock inte vilken kurs det gällde eller vad vi kom fram till utan det enda jag minns är att vi läste Faunen . Jag minns ärligt talat inte ens vad den handlade om men jag lade författarinnan på minnet. När hon nu kom ut med en ny roman under hösten så kom det där minnet fram och jag blev sugen på att läsa mer. En vacker dag ska jag gå igenom mina gamla litteraturvetarkompendier och anteckningar och lista ut vad det var vi gjorde med just Faunen .  Ett loppisfynd resulterade i Målarens döttrar  (som Helena "Dark Places" Dahlgren pratat mycket gott om) och så har jag så klart investerat i den nya, Snöängel , som jag hört mycket gott om. 

När jag läste Mettas enkät hakade jag upp mig på just denna biten: Vilka genrer fastnar du lätt i när du väljer din läsning? Jag läser ofta lite mer prettolitteratur, fastnar gärna i det där höglitterära träsket och det är inte alltid särskilt lätt eller underhållande. Ibland vill man ju bara ha underhållning, inte något världsomvälvande. Finns det genrer som du inte läser men funderar på att testa? Jag läser inte chicklitt eller rena deckare. Jag har också lyckats undvika historiska romaner, biografier (särskilt rockbiografier är ju intressanta!). Fantasy, science fiction och skräck är ju sådant som jag läst mycket förr men inte riktigt lyckas hitta tillbaka till igen fastän jag vill.   Osökt kom jag att tänka på Nora Roberts som jag läste en romantrilogi av för några år sedan; Systrarna i Clare. Definitivt lättläst och inget pretto, mycket relationer osv. Det lustiga var att bara häromdagen kommenterade Metta på ett inlägg jag skrivit ( dethär ) och skrev att hon fundera

Idag var det så äntligen dags för vår årliga bokbytarlunch, men det här året har vi gjort det hela till mer av en utmaning, vi bestämde oss för att utmana varandras bekvämlighetszoner. Jag läste noggrant igenom Sara-Sofias enkät om fastnade snabbt för meningen:  Finns det genrer som du inte läser men funderar på att testa? Jag är dålig på att läsa biografier, det händer inte ofta. Samma sak med science fiction och fantasy, såntdär som är lite "out there" och inte har så stor verklighetsförankring. Jag tänkte så klart direkt att jag skulle ge henne Science fiction eller Fantasy i någon ganska enkel form. Jag bara vet att hon kommer att älska dessa genrer om hon bara kommer in i dem. Jag funderade först på Metro 2033 , men den har jag själv inte läst än så jag vågade inte riktigt. Jag funderade på vad det finns för fantasy som är lättillgänglig och kom så klart direkt att tänka på Game of Thrones , men kom inte på om hon sett serien eller inte.  Därefter ko

Flugornas herre skrevs av nobelpristagaren William Golding, och utgavs år 1954. Historien beskriver hur ett flygplan med ett gäng brittiska pojkar mellan 6-12 år gamla störtar, och pojkarna finner sig vara isolerade på en ö i Stilla Havet. En pojke vid namn Ralph utses som ledare för gruppen, och vad som till en början verkade som ett roligt och spännande äventyr i paradiset visar sig snart bli en mardröm då pojkarna förvandlas mer och mer till laglösa vildar. Det blir en historia om människans grymma natur, om hur ett samhälle utan regler potentiellt skulle se ut. För en massa herrans år sedan fick vi se filmen i skolan och jag minns att den var så otroligt obehaglig. Jag har tänkt se om den ur ett "vuxet" perpektiv nu på senare år, men självklart skall jag först läsa boken. Har någon av er läst den?

Bild från www.barbaravoors.com En födelsedag för några år sedan hade min fine sambo helt på eget bevåg köpt böcker till mig. Sen ena var Sju sorters kakor och den andra var Barbara Voors nyutkomna Islossning . Historien om kvinnan vars man och barn försvinner efter en tur på isen har verkligen satt sina spår i mig, jag hade aldrig tidigare läst något liknande. Känslan av att inte veta vad som hänt dem var så oerhört plågsam, denna arma kvinna! Hade de blivit utsatta för brott? Hade mannen dragit med barnet? Eller hade de helt enkelt fallit genom isen utan spår och utan att återfinnas? Trots flera loppisfynd så har jag inte läst något mer av den här intressanta författarinnan. I hyllan hemma finns Sömnlös , Mina döttrars systrar samt den senaste Fantomsmärtor . Känslor, relationer, familjeband och sorg hoppas jag då så klart på att få uppleva även fortsättningsvis i Voors böcker. 

Vissa människor återhämtar sig efter en stroke, andra får bestående förlamningar. Några få råkar ut för något som kallas locked-in-syndrome, alltså att personen i fråga är så gott som totalförlamad men är vid fullt medvetande. Jean-Dominique Bauby är en person som råkat ut för det här, den här boken är hans självbiografi.  Bauby har genom att enbart blinka med sitt vänsteröga dikterat den här boken. Han har alltså blinkat lika många gånger som varje bokstav i varje ord har för ordning i alfabetet. Han berättar om hur livet var före olyckan, hur han var chefsredaktör på tidningen Elle, och hur livet ter sig efter olyckan, hur det är att få sin blöja bytt som en man i 40-årsåldern och hur arg man som totalförlamad blir när någon stänger av ens TV mitt i en spännande fotbollsmatch.  Trots detta tragiska öde och konstanta tankar i stil med "Men herregud det här har han BLINKAT fram!" så grabbar berättelsen aldrig tag i mig ordentligt. Jag tycker väl kanske att han är nå

Androidens drömmar (den engelska titeln är Do androids dream of electric sheep?) publicerades 1968, och är en dystopisk science fiction. Boken skrevs av Philip K Dick, och filmen Blade Runner är löst baserad på den. Eftersom filmen blev så otroligt mycket mer känd än boken, så ges även boken ut under namnet Blade Runner nuförtiden. Handlingen utspelar sig i en framtid (från början år 1992, men i senare versioner är handlingen förlagd till år 2021) där jorden är i ett mycket dåligt skick efter ett kärnvapenkrig. Jorden befolkas av människor samt androider, människoliknande robotar. Storyn följer Rick Deckard, en "bounty hunter" som jagar androider som tagit sig mänskliga identiteter och på så vis låtsas vara människor. Jag har varken sett filmen eller läst boken, men storyn verkar onekligen intressant och jag ser verkligen fram emot att läsa den.

En medelålders man med en fru som inte släpper till och en dotter som inte verkar ha så mycket vänner. De bor i en villa, tävlar om finaste prylarna med grannarna och de har en hund. Dottern blir en dag bjuden på en maskerad som inte finns och då går något snett i huvudet på pappa Anders. Han repar bilar, skickas sms med andras telefoner och ordnar bajsbomber.  Då har jag slutligen, flera år efter alla andra, läst pseudonymen Hans Koppels succébok. Den sätter fingret på många vardagliga och äktenskapliga problem, den är tragisk men också rolig. Det är väl det här som kallas svart humor? Den ger mig vibbar av Hotakainens Löpgravsvägen (både innehållsmässigt och på omslaget) men den berör inte lika mycket för den är mycket kortare och mer lättläst. Koppel lyckas med få utvalda ord fånga många känslor att känna igen sig i.  Språket är avskalat så långt det bara går, och det fungerar bra. Inga onödiga utsvävningar gällande miljöbeskrivningar och inga långa dialoger. Något som är

Bild från en.wikipedia.org Jag började läsa böcker väldigt sent i mitt liv och i början läste jag bara fantasy och Stephen King. Ganska precis när jag började vidga mina vyer var det många som läste American Psycho av Bret Easton Ellis någon gång under mitten av min gymnasietid. Jag fascinerades av hur Ellis lyckades bygga upp en så vidrig karaktär som gång på gång överraskade med sin galenskap samtidigt som han är högt uppsatt inom börsbranschen. Att man ens kan vara intresserad av att läsa något så här vidrigt och sedan faktiskt känna med den här psykopaten är något som jag ofta går tillbaka till än idag.  Jag har dock så klart inte läst något mer av Ellis. Jag har sett filmatiseringen av The rules of Attraction som jag också tyckte om vill jag minnas. I min bokylla hittar jag enbart Lunar park men jag känner mig inte alls så bevandrad i vad man ska läsa av den här herren, har vi några läsare som är Ellis-expert och vill tipsa mig om vad man ska ge sig på och om det finns n

Jordens invånare är förslavade av klykonerna, gråa utomjordingar som numera bebor planeten. Men det är inte alla som är slavar, det finns även rebeller. I Kolonin har man ingen aning om att jordborna är fångar så när Caroline kraschlandar på jorden med sitt rymdskepp tänker hon göra allt för att kunna rädda människorna.  Det här är en intressant debut från Lisa Rodebrand och ett skönt tillskott till svensk science fiction. Det är ett snabbt tempo och mycket action. Jag tycker att de onda klykonerna är en spännande ras, de är otäcka! Boken är inte särskilt lång och passar nog ungdomar som inte läser mycket.  Boken är inte utgiven av något förlag utan tryckt med hjälp av PaperTalk . Allt fler ger ut böcker helt på eget initiativ, vilket så klart är väldigt roligt. Man kan köpa boken här och den finns även att köpa på fantastiska SF-bokhandeln . Det går även att läsa boken i sin helhet på kapitel1.se

Lucka 18 tillhör en genre böcker som jag personligen har lite svårt för - ett romantiskt drama. Boken är skriven av Maeve Binchy och publicerad 1994. En kvinna vid namn Helen blir lämnad av sin älskade Louis. Hon träffar till slut en ny man, de gifter sig, flyttar till en liten by och får två barn. Helen kan dock inte glömma Louis, en dag blir längtan för stor och hon lämnar sin familj för att leta efter honom. Helen lämnar ett brev till sin make, men brevet hittas av dottern Kit som bränner brevet i tron att det är ett självmordsbrev. Kit har det, förståeligt nog, ganska jobbigt efter moderns "död", men hon hittar en god vän i en brevvän vid namn Lena Gray. Lena påstår sig vara en god vän till modern, men i själva verket är hon modern själv. Jag brukar undvika just relationsromaner, men detta känns ändå som en ganska intressant historia. Vad säger ni som läst den? Rekommenderar ni den?

När vi skulle läsa Madame Bovary på litteraturvetenskapen var det en deltagare som kom till seminariet och var riktigt arg. Hon förstod inte varför man var tvungen att skriva i förordet hur boken slutar, tror de att alla som läser den nu redan läst den innan eller? Jag slutade läsa förord efter det faktiskt. Men hur ska man förhålla sig till böcker där man vet hur det slutar? En anledning till att jag inte läst Salingers Catcher in the rye förrän nu är just för att jag ju redan vet hur den slutar men nu var jag tvungen i och med bokcirkeln.  Jag gillar berättelsen i sig, den där ångesten över att växa upp och hamna i situationer man trodde att man kunde klara av men som man nog var lite för ung för. Det byggs upp en atmosfär av problem och konstigheter som ger mig en känsla av att det inte finns någon bra utgång ur det. Huvudpersonen Holden är alltså utslängd ur skolan och ränner runt i New York dagarna före jul. Han möter prostituerade, han super, han ringer folk mitt i natten

Bild från sv.wikipedia.org När jag läste C-kursen i litteraturvetenskap valde jag att läsa en delkurs som hette genusperspektiv. Den hade tidigare hetat feministiskt perspektiv men nu skulle även mansteori och transteori in i den, allt för att främja jämställdheten. Det fanns inte mycket vetenskapligt att ta upp gällande just mansperspektivet eller transperspektivet, men vi gjorde vårt bästa med det vi hade. Jag stiftade bekantskap med en norsk författarinna  vid namn Hanne Örstavik genom att analysera kvinnan i hennes roman Kärlek ur genusperspektiv. jag tyckte mycket om karaktärerna och miljöerna i boken. Något år senare läste jag boken igen, fast på norska, när jag läste Svenska språket på högskolan. Jag och en klasskamrat gjorde en mycket uppskattad analys, av vad minns jag inte ens. Men återigen gjorde hon ett intryck på mig, Hanne Örstavik. Hon är fantastisk på att beskriva det inre hos en människa.  Jag har en bok som heter Vecka 43 av henne, en bok som jag länge tänkt

En världsomsegling under havet är en science fiction och äventyrsroman skriven av fransmannen Jules Verne, publicerad 1870. Historien börjar med att ett mystiskt sjöodjur ses vid flera tillfällen av olika skepp. USA:s regering skickar till slut ut en expedition med bland annat professor Pierre Aronnax (som också är berättaren i boken) för att göra slut på odjuret. När de letat upp monstret visar det sig dock att det i själva verket är en stor ubåt; männen blir tillfångatagna och förs ombord på ubåten, där de får träffa kaptenen vars namn är Nemo. Resten av historien handlar om de äventyr som de får vara med om under ubåtsfärden. Jag känner såklart igen namnet Kapten Nemo, men jag visste inte vart det kom ifrån så det blev lite av en aha-upplevelse när jag läste om En världsomsegling under havet. Har någon av er läst den, och vad tyckte ni i så fall?

Bild från sv.wikipedia.org Jag såg ett reportage om Carlos Ruiz Zafón, i programmet Babel om jag inte minns helt fel, där författaren visade tittarna runt i Barcelona, de delar där Vindens skugga utspelar sig. Jag läste boken så fort den utkom i pocket och jag blev väldigt imponerad av miljöbeskrivningarna och jag tyckte att den mystiske mannen som följer huvudkaraktären var oerhört obehaglig. Jag minns dock inte allt för mycket av handlingen.  Jag var så klart inte sen med att köpa Ängelns lek av samme författare när den utkom i pocket men den står oläst i min hylla. Eller den har faktiskt lästs av en kollega så helt oläst är den inte, men den är inte läst av mig. Det finns även några tidiga böcker av honom, som finns på engelska men inte svenska, som kanske är värda en uppkollning: The Prince of mist, The midnight Palace och September lights. 

Händelser vid vatten är skriven av Kerstin Ekman, och den publicerades 1993. Ekman har fått endel pris för denna bok; Nordiska rådets litteraturpris, Augustpriset och Svenska Deckarakademiens pris. Den skall vara en deckare men även en utvecklingsroman, som handlar om både relationer och hemska mord. Enligt vad jag har läst om boken skall den vara något av ett mästerverk, Ekman har ett poetiskt språk och hon väver in endel symboliska och ironiska inslag. Jag har inte läst någonting alls av Kerstin Ekman (tror jag inte i alla fall), så jag ser fram emot att stifta bekantskap med en ny författarinna som fått så mycket bra kritik. Har någon läst denna, och vad tyckte ni i så fall om den?

Bild från bloomsbury.com Lagom till att jag skulle flytta från västkusten och börja leva ihop med mannen jag älskar kom det ut en stor svart bok, till och med sidornas kanter var svarta. Det här måste vara något bra, tänkte jag. Och det var det. Jag talar naturligtvis om den underbara Jonathan Strange & Mr Norrell som jag läste redan 2005. Jag vill gärna läsa den igen, men den är lång och den är tung, nästan 800 sidor och jag har den inbunden.  Clarke spottar inte direkt ur sig böcker, och det förstår jag med det enorma arbete som magikerna i den här tegelstenen måste ha inneburit. Dock har hon skrivit en novellsamling där i alla fall en novell ska utspela sig i herrarna Strange och Norrells värld. Boken heter The Ladies of Grace Adieu och står i min hylla sedan bokrean i februari. Den här boken ahr jag verkligen sett fram emot och nu är det dags. 

De flesta av oss har väl läst eller åtminstone sett någon film om Arthurlegenden. Avalons dimmor handlar också om denna, fast ur de kvinnliga karaktärernas perspektiv. Intressant nog är huvudpersonen i Avalons dimmor den kvinna som är mest föraktad i legenden om riddarna kring runda bordet; dvs Morgaine Le Fay. Hon är Kung Arthurs halvsyster och framställs oftast som en elak häxa, men i Avalons dimmor är det hon själv som har ordet och ger sin egen version av historien. Författarinnan som skrivit romanen, som publicerades 1983, heter Marion Zimmer Bradley. Tydligen skall den vara på ca 1000 sidor, så det kommer definitivt att bli något att hugga tänderna i under nästa år. Jag tycker verkligen att det skall bli spännande att få läsa legenden ur ett kvinnligt perspektiv! Vad tycker de av er som har läst denna?

www.inkforlag.se När 2011 var ganska nytt fick vi besök på biblioteket av augustprisvinnaren Steve Sem Sandberg som berättade om mastodontverket De fattiga i Lodz . Han visade bilder, läste högt och var mycket berörd. Det som dock intresserade mig mest var den unga tjejen som var med samma kväll, nämligen Helena Granström. Hon är kvantfysiker och matematiker samt författare så klart. Inför besöket ville jag läsa en bok av vardera författare, av Helena blev det Osäkerhetsrelationen , som fortfarande är en av årets största läsupplevelser för mig (läs min hyllande recension här ).  Jag vill gärna läsa om just Osäkerhetsrelationen men jag har även hennes senaste, Infans , i bokhyllan som jag vill läsa. Jag har lyssnat på Helena läsa ur den och berätta om den så nu fattas bara en läsning. Även Alltings mått låter oerhört spännande, den ser ut att vara slut på förlaget så det kanske blir ett bibliotekslån på den.