Fortsätt till huvudinnehåll

En nästan vanlig man - Buthler&Öhrlund

Hans namn är Christopher Silfverbielke. En ung, framgångsrik toppmäklare i Stureplans finanskretser. Han är rik, snygg, och van att få precis vad han vill ha. Under den charmanta ytan döljer sig dock en fullblodspsykopat; känslokall, manipulativ och totalt hänsynslös. Dessutom är han uttråkad - alla miljontals kronor, alla kokainfester och alla snygga Stureplansbrudar är inte längre nog. Han vill ha utmaning och spänning, och han har en idé. Tillsammans med sin bästa vän Hans Ecker (som står på tröskeln till ett seriöst förhållande med sin flickvän Victoria) samt Johannes Kruut (som alltid är ivrig att vara till lags då han vet att han egentligen bara får vara med i gänget pga att han är snuskigt rik) inleder han en poängtävling - ju värre brott man kan komma undan med, desto högre poäng. Det blir en katt- och råttalek mellan de tre kriminella männen och kommissarie Jacob Colt, som leder jakten på skurkarna.

Detta är bok nummer två i serien om Jacob Colt, den första heter mord.net (som jag håller på och läser just nu). Det är definitivt en bok man inte vill lägga ifrån sig - trots att Silfverbielke är en så otroligt sjuk och vidrig människa att man blir illamående. Författarna lyckas verkligen porträttera en trovärdig bild av en man som verkar vara ondskan personifierad, som inte har någon förmåga till empati eller sympati överhuvudtaget. Jag vill dock varna dig som är känslig, boken innehåller väldigt grafiska beskrivningar av de hemskheter som männen, och då i första hand Silfverbielke, utför.

En nästan vanlig man finns att köpa här och här.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo