Kulturloggen

Regi: George Miller
Manus: George Miller, Brendan McCarthy, Nick Lathorius I Rollerna: Tom Hardy, Charlize Theron m.fl.
I ett postapokalyptiskt Australien avviker Furiosa (Charlize Theron) från vägen och kör ut i öknen. I bilen har hon ledaren av Citadellets fruar. Hon gör uppror, de vill inte tjäna den tyranniske ledaren mer och de beger sig ut på en minst sagt riskfylld och osäker resa till Furiosas hem, den gröna platsen. Med på resan får de med sig en paranoid man som ser i syne men som visar sig vara ganska bra att ha, Max Rockatansky (Tom Hardy). 
Jag har vaga minnen av att ha sett Mel Gibson som Mad Max någon gång i min barndom men jag minns mest någon bil och sand. Och det är väl även vad den här handlar om, många bilar och ganska mycket sand. Men det är liksom något annorlunda, något eget. Skitäckliga ondingar, halvskadade hjältar och en väldigt udda miljö. Inga lyckliga vändningar utan det handlar om att någonstans hitta en något mer dräglig tillvaro i helvetet. Jag förstår…

Baltic Charisma är långt ifrån fullbokad men 1200 förväntansfulla passagerare ska åka Finlandsfärja, med allt vad det innebär, från Stockholm. Abbe ser fram emot att få umgås med sin kusin Lou, men hon är inte som han minns henne. Hans pappa verkar dessutom inte riktigt må som han ska. Marianne försöker bryta mönster och hitta närhet på äldre dagar. Dan var en gång en stor schlagerstjärna men lever nu på resterna av det. Plötsligt börjar folk bete sig udda, bita varandra och tappa fattningen helt. Skräck och smitta börjar sprida sig på båten där passagerarna har svårt att gömma sig. 
Mats Strandberg skriver alltså något så hyfsat ovanligt som svensk skräck. Skräck som skräck kan man tycka, men det är känt att faktiskt läsa skräck på svenska, med svenskar, i svensk miljö. Karaktärerna är välskrivna och intressanta, något som skräck i allmänhet kanske saknar, speciellt inom film. Svenskheten kommer i uttryck av finlandsbåt, bufféer, schlager, taxfree med mera. Bokens stora styrka är än…

Så, år 2015 blev inte alls det året jag hade tänkt mig (om jag ens hade tänkt mig något?) men det kan ändå ha slutat som ett av de bättre åren i mitt liv. Jag har aldrig rest så mycket, har aldrig varit så vältränad i vuxen ålder och har aldrig haft mer respekt för mig själv än nu. Fuck you jantelagen för jag är jävligt bra!

På kulturfronten har det nog tyvärr varit ganska skralt tyvärr. Många filmer och TV-serier har det väl blivit men jag minns knappt något. Theory of Everything skapade stor debatt om att spela funktionshindrad vs. att funktionshindrade skådespelar. Jag tyckte i alla fall mycket om filmen och Eddie Redmaynes porträtt av Stephen Hawking. Svensk film fick sig helt klart ett uppsving med filmatiseringen av Cirkeln. Den nya Star Wars-filmen gjorde mig besviken på grund av att jag ej kan ta Girls-Adam på allvar samt att han aldrig borde tagit av sig masken, big mistake! Vad gäller serier har jag slutligen sett Bron, Downton Abbey fick sig ett slut och favoriter som Fargo…

Allt jag inte minns - Jonas Hassen Khemiri
Samuel finns inte längre och det kan ha något med Laide att göra. De hade en relation som slutade abrupt. Eller var det Vandads fel? Men mormor då? Vad hände egentligen? Ett myller av liv sammanstrålar i Stockholm där slumpen och minnet spelar centrala roller. 
Ända sedan de modernistiska avantgardisterna, så som James Joyce och Marcel Proust, experimenterade med det mänskliga minnet och medvetandet så har dessa haft en självklar plats i litteraturen och JHK för traditionen vidare på ett snillrikt sätt. Formen är långt ifrån  lika experimentell som Joyce men den känns mer förfinad och kompromissad, mer behaglig för läsaren. Som läsare tar det till de sista sidorna innan man riktigt förstår hur allt hänger ihop, det är fantastiskt häftigt att få pusselbitarna på plats allt eftersom. Ibland känns det som om man läser kapitlen i fel ordning för att i nästa del förstå precis varför det blev just så. Även om det så klart hade kunnat läsas/berättas…

När hundarna kommer - Jessica Schiefauer
Det börjar med en Tors hammare och en till synes oskyldig musiksmak. Hakkors i läroboken och gliringar till de som är udda. Det slutar med mord. 
Ester har aldrig varit med en kille, hon känner att det är för sent för första gången. Hon är en mönsterelev men tycker också om att umgås med kompisarna, nere vid badplatsen. Vattnet.  Så träffar hon Isak och upplever den första kärleken. Allt förändras, allt ska komma att förändras ännu mer. Före och efter. Isak och Ester. Anton. Simon. 
Som 80-talist är det självklart att man minns mordet på John Rohn, kilen som misshandlades till döds av nynazister. Han var året äldre än mig och nynazisterna fanns även där jag växte upp. Jessica Schiefauer och John Rohn växte upp på samma ställe, hon minns familjen och händelsen och hon har skrivit en bok inspirerad av händelserna som tyvärr är minst lika aktuell idag, 20 år senare. 
Schiefauer har valt att skildra de anhörigas vånda, deras ångest över att de har …

Det är inte jag, det är du - Mhairi McFarlane

Delia är en helt vanlig brittisk tjej på dryga 30 år. Hon bor i New Castle, vill gifta sig med sin pojkvän och ha barn. När hon friar till pojkvännen Paul blir han inte lika glad som hon trott men det får duga. Men så kommer ett SMS:s till Delia som var menat till någon annan, Pauls älskarinna Celine. En flykt till en ny stad och ett nytt jobb blir början på något nytt, eller?
Jag har aldrig varit ett fan av chicklit så det var med ganska stor möda som jag plockade åt mig den här boken på bokmässan i år och gick på seminarium med författarinnan. Jag skämdes lite för det glättiga omslaget då jag läste boken på tåget men den är faktiskt inte så fjantig som den ser ut. 
Visst det är tramsiga kärlekshistorier men det finns även annan handling i boken. Jag tycker speciellt mycket om de där passagerna om relationer och samliv som faktiskt är så där personliga så man själv inte vågar säga dem högt. Jag tycker också mycket om Delias lite udda arbe…

Bränd himmel - Gilly Macmillan

Rachel är på väg till lekplatsen med sin 8-årige son Ben. Han vill springa i förväg och varför inte, det är inte långt och han kan vägen. Plötsligt är han borta. Ben är hela hennes liv sedan skilsmässan från pappan John, vad har hänt honom? Efter en illa genomtänkt och improviserad presskonferens riktas misstankarna mot Rachel och polisens rykte sätts på prov. Polisen Jim försöker lösa fallet och samtidigt hålla ihop privatlivet. Tiden går, men var är Ben?
Gilly Macmillans debutroman är en långsam historia som rör sig på olika tidsplan. Man får följa Rachel och polisen Jim i realtid men man får även glimtar från framtiden då Jim sitter i samtal med en psykolog. Missuppfatta mig rätt nu, med långsam menar jag inte på något sätt tråkig utan den är sansad och lagom utförlig. Ingen hetsig action utan ett realistiskt händelseförlopp för den situation som berättas. De dryga 450 sidorna utspelar sig i stort sett över en vecka, med undantag för en lite epilog sa…

Lollo - Linna Johansson
Alla har vi varit där, på gränsen till vuxenlivet. Vi vill klara oss själva, göra vad vi vill, äta glass till middag men samtidigt är det skrämmande. När Lollo möter den mystiska och något exotiska Lidija blir hennes värld en annan. Hon har inte längre tråkigt och hon gör saker hon inte kunnat ana. Skolan är slut, inga pengar kommer in men vad gör det?
Linna Johanssons debutroman handlar om allt och ingenting. Den handlar om att växa upp, prova gränserna och om att göra val i livet. Den handlar om hur stor den lilla världen är när man växer upp som hur förbjudet det är att gå in på systerns rum utan lov. Den handlar också om sexualitet, alkohol, brottslighet och psykisk ohälsa. Linna har inte på något sätt försökt linda in och censurera en flickas uppväxt utan det är nästan obehagligt ärligt. Tjejer vill också utforska sex och se på porr, precis som tonårskillar. Historien är berättad ur ett moget perspektiv med ett fantastiskt språk men med all tonårsmentalite…

Ja ni läste rätt, jag lyckades inte läsa ut en enda bok under hela januari. Två utlandsresor, stressigt jobb och tegelstenar bär skulden för detta.


Jag läser Konstvetenskap och trots många bilder i kurslitteraturen så är det väldigt mycket att läsa och fokusera på, det blir tyvärr inte mycket läslust över till skönlitteratur. Dessutom har jag läst en riktig tegelsten, Himlakroppar av Eleanor Catton som tagit sin lilla tid. 
Bättre lycka nästa månad.