Margarete Stein läser alla böcker hon kommer över. De handlar om sjöfart, astronomi, världens hav och öknar. Hennes syster Fritzi gillar inte att skriva, så hon vandrar och letar. Tillsammans försöker de göra sig en bild av sina förfäders hemstad, som en gång varit en livfull gruvstad men som numera är öde på grund av bränderna i kolgruvorna under staden. De hittar spår efter en uttorkad flod och ger sig den på att hitta den. Kanske att gruvstaden kan blomstra på nytt genom att floden återupplivas?
Det intressanta med den här boken är egentligen inte vad den handlar om utan hur den handlar om det. Den är fragmentarisk men samtidigt ingående. Den är poetisk samtidigt som den innehåller till synes ganska tråkiga utläggningar om till exempel öknars utbredning. Om jag ska försöka jämföra det med något så är det väl som att följa ett nyhetsflöde om en specifik händelse, fast man gör det uifrån journalistens poetiska råmaterial samtidigt som man får ta del av hur journalisten får ta del av j…
Det intressanta med den här boken är egentligen inte vad den handlar om utan hur den handlar om det. Den är fragmentarisk men samtidigt ingående. Den är poetisk samtidigt som den innehåller till synes ganska tråkiga utläggningar om till exempel öknars utbredning. Om jag ska försöka jämföra det med något så är det väl som att följa ett nyhetsflöde om en specifik händelse, fast man gör det uifrån journalistens poetiska råmaterial samtidigt som man får ta del av hur journalisten får ta del av j…