En litterär text existerar på minst tre tidsplan:
- Som ett verk i författarens tid
- Som ett föremål som bevaras över tid
- Som ständigt pågående läsprojekt
en episk berättelse handlar dessutom om tid, den startas, pågår och avslutas.
Det finns flera olika sätt att analysera tid i en roman eller novell. Texter kan handla om eller tematisera tid. Tex i Fröken Smillas känsla för snö jämförs den moderna civilisationens tidsbegrepp med eskimåernas.
En annan tidsaspekt är den tid som förflyter i historien, alltså tiden mellan den första och den sista händelsen i kronlogisk ordning. Detta kallas för den berättade tiden och variationsmöjligheterna här är oändliga. En berättelse kan sträcka sig över 24 timmar eller ett år och tidsuppfattningen kan förvrängas med parallellhandlingar osv.
Man kan även urskilja ett slags tid i texten som en aspekt. Den är något mer konkret och innebär hur lång tid det tar för en läsare att läsa/ berättare att berätta. Detta mäts i antal rader och sidor. När vi sätter den förra aspekten i relation med den här, alltså tiden i historien vs. textens tid kan vi studera ordning, varaktighet och frekvens.
Ordning ger oss svar på frågan när. Man studerar alltså händelsernas ordning i texten och deras plats i kronologin. En författare kan börja från början och skriva i kronologisk ordning fram till slutet (tex krönika), då överensstämmer historiens och textens tid. Detta är dock, som ni säkert förstår, inte så vanligt i romanvärlden. Laborerande med ordningen kan ske på två sätt:
1. En händelse i historien omtalas i texten efter att en senare händelse i historien redan berättats. Ett exempel är Illiaden där vi inledningsvis får läsa om händelser som utspelar sig 10 år in i det Trojanska kriget och därefter gå tillbaka i tiden för att förstå anledningarna till dessa händelser. Berättelsen inleds in-medias-res (mitt i ett skeende) och med hjälp av tillbakablickar, eller på litteraturspråk analepser, får vi ta del av tidigare händelser.
2. En händelse i historien placeras på ett sådant sätt att den omtalas före vissa andra händelser som kronologiskt föregår den omtalade händelsen. Alltså en slags förebådande med en glimt av framtiden, på litteraturpsråk kallade prolepser, som inte är i närheten av lika vanliga som analepser.
Ett annat sätt att se till ordningen i texten är att dela upp tiden i subjektiv och objektiv tid. Den subjektiva innebär tiden som människan upplever den och den objektiva är som samhället upplever den,alltså med kalendrar, klockor osv. Man kan även kalla detta för upplevelsetid och officiell tid.
Om vi studerar varaktighet får vi svar på frågan hur länge. Då jämförs den tidsrymd som förflyter i texten (sidor och rader) med den som förflyter i historien. Alltså ett mått på hastighet och tempo. Hastigheten är sällan konstant, ibland berättas det ingående om en händelse som utspelar sig på några minuter på flera sidor medan en senare händelse på flera timmar kan berättas med en enda mening.
Variationerna som ger upphov till textens rytm kan delas upp i fyra slag:
Ellips - representerar den högsta hastigheten, den tid i historien som inte ens omtalas i texten.
Summering - ett skeende i historien summeras på kortare tid i texten än vad den egentligen utspelar sig i historien
Scen - tiden i texten och historien sammanfaller
Paus - ger sken av att det inte förflyter någon tid alls i historien även om det gör det. Typiska exempel på pauser är beskrivningar av föremål i den fiktiva verkligheten.
Frekvens, slutligen, svarar på frågan hur ofta. Man relaterar hur ofta något händer i historien till hur många gånger det nämns i texten. Vanligtvis omtalas det en gång som händer en gång, så kallas singulativ frekvens. Det händer dock att en händelse som sker en gång i historien omtalas flera gånger i texten, så kallad repetitiv frekvens. Det används ofta för att peka ut något i texten som är extraviktigt för historien. Självklart kan även en händelse som sker flera gånger nämnas en gång,det kallas iterativ frekvens.
Hemläxa:
1. Kommer du på någon roman eller novell som handlar om eller tematiserar tid?
2. Kommer du på någon historia som är berättad i kronologisk ordning?
3. Fundera kring ordning i den bok du läser/just läst. Finns det analepser och/eller prolepser? Kan du urskilja den subjektiva och objektiva tiden?
4. Fundera kring varaktighet i den bok du läser/just läst. Hittar du olika hastigheter i texten? Hittar du exempel på ellipser, summeringar, scener och pauser?
5. Fundera kring frekvens i en bok du läser/just läst. Hittar du exempel på singulativ, repetitiv och/eller iterativ frekvens?
All info tagen från Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlsson, Epikanalys, en introduktion, Studentlitteratur, 1999
All info tagen från Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlsson, Epikanalys, en introduktion, Studentlitteratur, 1999
Kommentarer
Skicka en kommentar