Fortsätt till huvudinnehåll

Äntligen! Tiger Lou på Liseberg

Tiger Lou


Liseberg, Göteborg 16/9 2017
Taubescenen

Det är långt över 10 år sedan jag började lyssna på indiebandet med det krispiga, djupa soundet men det är inte särskilt länge sedan som jag insåg att de var svenska. Det är också över tio år sedan de spelade i Skövde, där jag bodde då, och missade detta helt och var inte alls nöjd med det. Bandet lades på is 2009 men återuppstod 2013 och har nu varit ute på turné igen. Nu fick jag äntligen min revansch. 

Vädret har varit helt apokalyptiskt i Göteborg, det har varit översvämningar och hagelkaos så en utomhuskonsert har väl inte varit särdeles lockande. Jag valde tyvärr bort The Hives på fredagen va just den anledningen. Lördagen bjöd på sol, syndaflod och åska men det redde upp sig till kvällens spelning. En fullsatt Taubescen och väldigt psykedeliska lampor skapade en känsla av nattklubb, hade det varit någon grad varmare hade det varit perfekt. 

Den talangfulle och barfotade frontfiguren Rasmus Kellerman kliver in på scen, grabbar en gitarr och kör igång. Engagerande rock blandas med fantastiska slingor på gitarrerna och jag fullkomligt älskar deras intron och outron men drömska gitarrstycken och knastrande trummor. Det är mycket nytt som spelas och jag får väl skylla mig själv som mest kör skivan The Loyal på repeat fortfarande, men några gamla favoriter kommer ändå upp. Titelspåren från just The Loyal och Functions från samma skiva samt tvillinglåtarna The more you give och The less you have to carry från skivan A Partial Print är mina favoriter från kvällen. Sången hade kunnat fått lite mer utrymme, som en liten peak till ljudteknikern, men annars stapplar jag på frusna ben väldigt nöjd ut från Liseberg. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…