Fortsätt till huvudinnehåll

Mord i en förvirrande tidsepok

Stenarna skola ropa - Ruth Rendell

Familjen Coverdale går mot en brutal död. De anlitar, intet ont anande, ett hembiträde med mörka hemligheter. Eunice Parchman kan nämligen varken läsa eller skriva och gör allt för att det ska uppdagas. 

Jag blir väldigt kluven till den här boken. Rendell bygger upp ett otroligt diffus miljö med tidsmarkörer som inte alls går ihop vilket ger en absurd känsla. Att huvudpersonen inte kan läsa eller skriva talar för ganska länge sedan medan färg-TV och moderna familjeförhållanden talar för en mer modern tid. Det här tycker jag är riktigt häftigt. Rendell bygger också snyggt upp spänningen med kommentarer som hintar om vad som komma skall, till exempel att det är sista gången karaktären gör något före sin död. Även om man vet att familjen ska dö redan från första meningen så vet man ju inte hur eller när det ska hända. Och den första meningen som talar om att familjen skulle komma att dö på grund av Eunice analfabetism lämnar ju en del att önska när det kommer till förklaring av händelsernas förlopp. 

Det som drar ner betyget för mig är att jag inte känner något intresse för någon av karaktärerna, vilket för mig är väldigt svårt. Den jag kanske känner mest för är Eunice, det finns en del starka scener kopplade till hennes analfabetism så som då hon försöker hitta rätt tåg på stationen, men sedan är hon ju också helt kall. Familjen är bortskämda skitstövlar allihop utan att ge mig något av värde. 

Köp boken här eller här

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…