Fortsätt till huvudinnehåll

Utflykten till Tindari - Andrea Camilleri

Kommissarie Salvo Montalbano bor och arbetar i Vigàta, Sicilien. En morgon får han ett mordfall på sitt bord; en ung man som mördats precis utanför sin port på Via Cavour 44. Snart visar det sig även att ett äldre par, som bor på samma adress, försvunnit spårlöst i samband med en busstur till Tindari. Har de båda fallen ett samband? Är det gamla paret rentav inblandade i mordet på den unge mannen? Eller har maffian ett finger med i spelet?

Jag har inte läst någon av de tidigare böckerna om kommissarie Montalbano (denna bok är tydligen den första som översatts till svenska), men jag måste säga att jag gillar Utflykten till Tindari. Samtidigt som den är mysig och humoristisk, är den stundvis även ganska mörk och allvarlig. Jag gillar att översättaren har låtit endel italienska begrepp vara kvar, tex titlar på personer. Det passar ihop med miljöbeskrivningarna från staden; man liksom känner att man befinner sig i Italien. Dessutom är både karaktärerna och samhället väldigt levande. Montalbano är en väldigt speciell och excentrisk person som man inte kan låta bli att tycka om.

Vill du läsa Utflykten till Tindari så finns den bland annat att köpa här och här.

Ett stort tack till Modernista för en bra recensionsbok!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…