Fortsätt till huvudinnehåll

Bokmässan 2012: Arvet efter Eddan - den nordiska stilen





Återigen diskuteras om vad vi har gemensamt i Norden, Sjón menar att vi har mycket historia ihop med krig, kungar, stora tänkare och att den bakgrunder är väldigt djup. Vi behöver tänka i ett perspektiv över en längre tid, och inte bara vad som setts på TV de senaste tre veckorna. Erland Loe håller helt med, även om det finns skillnader, så som att islänningarna är brottslingar som lämnade Norge för flera hundra år sedan.

Sjón menar att det finns en korspollinering gällande litterära influenser genom tiderna som gör att vi kan prata om en nordisk stil. Han tycker att man i all nordisk litteratur finns en vilja till godhet, vare sig det finns på utan eller dolt. Och det gäller inte bara litteratur utan även film där Sjón arbetat med Lars von Trier och Erland Loe just nu jobbar ihop med en isländsk regissör. Självklart kommer även Skavlan upp som en unik sammanförare av de olika nordiska länderna.

Sjón är oväntat sympatisk och något av min nya litterära kärlek. Hans gamle klasskompis, tillika min far, har alltid sagt att han är präktig och väldigt konstig, men så har min far å andra sidan aldrig läst en skönlitterär bok.

Kommentarer

  1. Det här hade jag velat se! Gillade verkligen Sjóns Skymningsinferno. Förmodligen krockade det med något annat..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja allt krockar ju alltid med något annat spännande så det gäller att prioritera :)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…