Fortsätt till huvudinnehåll

Dracula - Bram Stoker

Namnet Dracula betyder djävul, och greve Dracula bygger på en historisk person vid namn Vlad Tepes Dracula. Han var en grym valakisk furste som på 1400-talet hade som vana att spetsa personer han inte uppskattade på pålar. Vissa rykten fanns även om att fursten skulle ha varit vampyr.

Boken börjar med att en ung advokat, Jonathan Harker, reser till Transsylvanien för att bistå greve Dracula i hans uppköp av en egendom i London. Under Jonathans färd händer det ofta att folk han möter försöker få honom att vända om, och människor gör korstecknet när de får veta vart han är på väg. Dock blir han inte avskräckt, utan reser vidare (självklart). Greven visar sig vara en artig äldre man, men ganska snart upptäcker Jonathan att det under dendär artigheten finns ganska så obehagliga och underliga sidor. Efter ett tag förstår Jonathan att han i själva verket inte är gäst på slottet, utan fånge - och att greven inte har några som helst planer på att släppa ut honom. Någonsin.

Denna bok är en del i min boktolva om klassiker som jag känner att jag borde läsa, från vår julkalender förra året. Inlägget om just Dracula kan ni hitta här. Jag läste dessutom boken som en del av en uppsats om skräcklitteratur som jag nyligen skrivit i skolan. Dracula är en brev- och dagboksroman, dvs den är uppbyggd av brev och dagboksinlägg som karaktärerna i boken har skrivit. Jag tyckte stundvis att detta var lite jobbigt - i alla fall mot slutet av boken där berättarperspektivet hela tiden växlar mellan ett flertal karaktärer i ganska korta brev och dagboksnoteringar, jag kände att jag hade lite svårt att hålla reda på vem det var som hade ordet. I övrigt tyckte jag om den. Den är spännande och det är väldigt intressant att läsa en av de tidigare vampyrromanerna och jämföra med de som skrivits på senare tid. I tex Twilight, En vampyrs bekännelse och Låt den rätte komma in har ju vampyrerna behållt många mänskliga egenskaper, såsom sympati och empati - de har behållt sin mänskliga personlighet fastän denna har integrerats med vampyriska egenskaper, medan greve Dracula är helt igenom rutten och ond (eller rättare sagt besatt av något som är helt igenom ruttet och ont).

För er som inte har läst boken men vill göra detta, finns den att köpa här och här (och visst är omslaget snyggt, jag gillar det verkligen!).


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…