Fortsätt till huvudinnehåll

Dig ska jag älska - Kristina Sundström

Karin lever ett tryggt och välordnat liv tillsammans med sin make Pierre och deras dotter i Paris. Dock känner sig inte Karin helt tillfreds med livet. Hon bestämmer sig för att ensam åka till familjens stuga i en by vid namn Les Cloches. Hon tänker tillbringa sommaren där med att försöka skriva en roman. När den unge och vackre Lucien en dag kliver in i stugan förändras allt. Karin får, trots att Lucien är hela 15 år yngre, starka känslor för honom och hon börjar fundera över sitt liv och sitt äktenskap med Pierre. Hur bra har dem det egentligen? Är hon verkligen lycklig med Pierre?
När Pierre får nys om att Karin och Lucien har börjat umgås dumpar han allt han har för händer och åker till Les Cloches för att stanna med Karin resten av sommaren. Hon känner sig bevakad och instängd, men det visar sig att det ligger mer bakom Pierres uppdykande än enbart svartsjuka. Det finns uppenbarligen en hel del som Pierre vill dölja för sin hustru...

Dig ska jag älska är Kristina Sundströms debutroman, och vilken debut! Jag fastnade totalt i romanen och även efter att jag hade läst ut den kom jag på mig själv med att gå och tänka på karaktärerna i boken. De känns så levande. Jag får under läsningen en inte helt okomplicerad relation till Karin, stundvis tycker jag inte alls om henne medan jag i nästa stund sympatiserar med henne totalt - vilket nog stämmer ganska bra in på hur Karin känner för sig själv.
Jag är hemskt sugen på att åka till Frankrike nu; miljöbeskrivningarna i boken är helt underbara och det låter verkligen som en riktig idyll.

Om du blir sugen på att läsa Dig ska jag älska, kan du hitta den här och här.

Recensionsbok från Isaberg Förlag.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo