Fortsätt till huvudinnehåll

litteraturvetarskola del 4: "Interntextualitet, komparation och reception"

Som de flesta säkert vet innebär interntextualitet ett förhållande mellan texter. Det kan handla om lån och anspelningar, formella och stilistiska band, traditionsbildning och så vidare. Man kan till exempel se på intertextualitet mellan texter i samma genre, av samma författare eller från samma tid. Man kan även tala om allusioner (referens till annat verk, person eller händelse), citat (direkt samband med annan text), parodi (förlöjligande framställning).


Historiskt sett ser det ut ungefär som när vi pratade om kontexter. Först ville man gärna hitta författarens mening med intertexterna, nu ser man till allt från författarens till verkets och till läsaren roll. Det finns forskare som menar att alla texter är en mosaik av citat från andra texter. Och då menar de text i det vidare begreppet som vi talade om i del 1.


När man analyserar intertextualitet gör man en jämförelse, en komparation, av olika texter och använder sig därav av olika komparativa grepp. För att få en överblick kollar vi nu på några olika distinktioner.

1. Starka/svaga samband.
Man brukar tala om något som heter genetisk komparation (starka samband), en jämförelse som försöker etablera ett starkt orsakssamband mellan två led, och Illustrativ komparation (svaga samband) som belyser ett samband med hjälp av likheter och olikheter. Vi kan till exempel se till Bengt Ohlssons Gregorius, där man kan se en solklar genetisk komparation då hela boken är en spin-off på Doktor Glas. en mer illustrativ komparation kan man se till exempel i böcker som handlar om upplevelser i koncentrationsläger under andra världskriget. Har de läst varandras verk och påverkats? Möjligt men knappast alla. Här handlar det nog snarare om en gemensam upplevelse i en gemensam tid.


2. Explicita/implicita samband
Här handlar det om hänvisningar till andra texter och författare. explicita samband är de som syns. Det mest klassiska exemplet är väl James Joyce val av namn på sin Odysseus som syftar på äventyraren i Homeros Odysséen. De implicita sambanden är mer dolda där den främmande rösten inte är lika annonserad. Burberys Igelkottens elegans innehåller en scen där en av huvudkaraktärerna äter madeleinekaka och dricker te, vilket är en implicit referens till Prousts mastodontverk På spaning efter den tid som flytt.


 3. Avsedda/icke-avsedda samband
Detta samband är lite en fortsättning på 2:an. James Joyce bör ju känna till Homeros eftersom han har en tydlig explicit intertextualitet i sin roman. Däremot kan de implicita sambanden vara icke avsedda från författarens sida.


4. Vänskapliga/antagonistiska samband
Egentligen ytterligare en fortsättning på 2:an. Är sambandet vänligt eller fientligt?


5. Inom- och mellanspråkliga samband
Kan man i verket se enbart nationella språkreferenser eller har författaren varit influerad av en annan del av världen? Det fnns franska författare som enbart påverkats av den franska berättartraditionen medan detfinns til exempel svenska författare som Edit Södergran som påverkades av tyska och ryska författare.


6. Manliga/kvinnliga samband
Den så kallade litterära kanon präglas oerhört av manliga författare. Kan man då tala om manliga och kvinnlig intertextualitet? Vissa forskare intresserar sig inte alls för kvinnliga författare, vissa tycker man kan skilja på manligt/kvinnligt och vissa tycker inte alls man ska skilja på manligt och kvinnligt. Personligen tror jag det finns behov av alla tre varianter men här finns fortfarande mycket att utforska.

7. Generella/specifika samband.
Nu kommer vi in på något mer filosofiska synsätt och reception. Den generella texten har inga yttre gränser utan består av en oavslutad serie av relationer till andra tecken och teckenkombinationer. Man kan säga det sorl av mot vilket den enskilda rösten blir möjlig att urskilja. Alltså allt det vi har med oss som gör texten begriplig. Det här begreppet blir dock ogreppbart för en forskare, som i stället får använda sig av specifika samband, ett samtal som texten för med sitt faktiska förflutna vid tiden för sin tillkomst. Det här perspektivet påvisar återigen vikten av läsaren i tolkningsarbetet.

8. Aleatoriska/obligatoriska samband
Den här punkten är egentligen ett svar på den föregående punkten 7. Här skiljs det mellan poetiska och icke-poetiska texter. Man kan sammanfatta det hela som att man behöver färre referenser till omvärlden när man läser en fiktiv text än vad man behöver när man läser en facktext. Man behöver alltså inte ha läst all litteratur fram till 1800-talet för att förstå Dostojevkij men ska an läsa en bok om kvantfysik bör man ha en någorlunda påläst fysikergrund.

Hemläxa:
1. Fundera kring allusioner, citat och parodi  den bok du läser/just läst. 
2. Fundera kring intertextualitet i den bok du läser/just läst. Speciellt de 4 första punkterna.
3. Vad tycker du om uppdelningen manligt/kvinnligt samband?
4. Hur viktig är receptionen, dvs. läsarens tolkning av intertextualitet, för tolkningsprocessen?

I nästa avsnitt kommer vi att Intermediala studier.

All info tagen från Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlsson, Epikanalys, en introduktion, Studentlitteratur 1999 och Staffan Bergsten, Litteraturvetenskap - en inledning, Studentlitteratur 2002.


Kommentarer

  1. Himla fina genomgångar du gör. Bra uppdatering för oss som glömt en hel del termer också :-)

    SvaraRadera
  2. Metta Karlsson6 november 2010 19:17

    Tack ska du ha! Det är lika mycket uppdatering för mig faktiskt, man glömmer snabbt!

    SvaraRadera
  3. Lyrans Noblesser6 november 2010 21:30

    Någon dag när livet börjat röra sig lite saktare ska jag i lugn och ro läsa igenom alla dina lektioner - tack!

    SvaraRadera
  4. Metta Karlsson6 november 2010 21:50

    Tack själv :)

    SvaraRadera
  5. Ah, det här har jag riktigt glömt, måste kolla in det ordentligt. Just dagens ämne intertextualitet tillhör mina favoriter.....

    SvaraRadera
  6. Metta Karlsson9 november 2010 17:39

    Ja det är riktigt roligt.

    SvaraRadera
  7. Är intertextualitet författarinriktad eller läsarensinriktad teori?

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo