Fortsätt till huvudinnehåll

Från det vilda Germanien till Game of Thrones


Lars Lönnroth har nyligen utkommit med en bok om den germanska traditionen inom litteratur. Han tyckte inte att det fanns mågon ordentlig handbok för detta, i alla fall inte på dvenska. Dessutom är det som finns lite föråldrat och inte korrekt. Han vill även beröva nazisterna all cred de fått för detta tidigare.
Givetvis finns fortfarande hjältar och deras berättelser men det finns väldigt mycket mer. Germanerna var trogna och dog gärna för sin sak men det fanns även de som gjorde uppror mot sina hövdingar. Det är inte bara midiga män heller utan Lars vill även framhäva de starka kvinnorna i den germanska traditionen. Valkyrian är ett sådant exempel och det finns många exempel i den isländska sagolitteraturen.
Det finns flera felaktigheter om germansk tradition, det var inte Sverige som startade den som vissa påstod och det finns inget antisemitiskt som vissa påstod pga nazisterna. Lars menar att den germanska traditionen fått ett rejält uppsving tack vare fantasygenren, till exempel med Tolkien.
Vad är den germanska världsbilden? Det handlar givetvis mycket om mod och att följa sitt öde men Lars vil även framhäva det fantastiska bildspråket. Det finns mycket gemensamt med till exempel Skallagrimsson och modernistiska metaforer.
Det finns flera germanska drag i Game of Thrones, om än inte lika mycket som hos Tolkien. Korpens och Vargens betydelse samt fejderna påminner mycket om de gamla sagorna. Dock tycker Lars inte om det sexuella våld som serien innehåller, det finns inte i den germanska traditionen.
”Börja gärna med Eddan! Den finns i en fin översättning av mig!” Säger Lars om frågan på var man ska börja om man inte är bekant med den germanska traditionen. Läs de isländska sagorna säger jag.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo