Fortsätt till huvudinnehåll

Och så fick berättelsen om Engelsfors sitt slut.

Nyckeln - Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg

OBS om du inte läst Cirkeln och Eld så varnar jag er för spoilers från dessa i texten nedan. 

De utvalda är nu endast fyra kvar efter Idas heroiska död. De vet att undergången är nära, den kommer att vara över dem inom en väldigt snar framtid. Tecknen på apokalypsen börjar visa sig och de utvalda är ingenstans i närheten av att lista ut hur man stänger portalen. Känslorna svallar inom gruppen, några är kära i varandra och några blir ovänner. Minoo, som inte hade några krafter från början, visar sig vara riktigt mäktig och de andra blir allt mer kraftfulla och får nya krafter ju närmare undergången kommer. Samtidigt bildar Rådet sin egen cirkel som ska ha större möjlighet att stänga portalen eftersom de utvalda inte längre är fulltaliga och inte kan ha en chans. men de utvalda ger sig inte, de tänker följa sitt uppdrag ända till slutet. 

Första boken om tonårshäxorna gav oss läsare en introduktion till en värld där det fanns magi. Vardagen fanns där men det fanns även något mer. Det hintades om vad som komma skulle och i del två exploderade det. Det var spänning, det var ny magi, det var relationer, det fanns allt. Sedan kom del tre och alla väntar så klart med bitterljuv spänning för man vill inte att det ska ta slut men man vill ändå veta hur det går. Tyvärr fann jag mig i en situation där jag inte kunde vänta på att det skulle ta slut. Den sista delen, långt över 800 sidor var lång, långsam, upprepande och inte särskilt spännande. Det var samma gamla vändor, samma gamla relationsproblem och samma gamla magi. Det är alldeles för mycket som förklaras flera gånger om, boken må vara lång men läsaren hinner inte glömma vilka som gjort slut och vem som varit ihop med vem flera gånger under berättelsens gång så det behövs inte förklaras gång på gång. Jag pustade högt när den femtielfte personen fick förklaring på varför Vanessa och Linnea gjort slut. Det är inget fel på själva berättelsen och dess utgång men det kunde kortats ner till säkert 500 sidor och blivit så mycket bättre och mer spännande eftersom intrigen hade hållit ihop mer.  Helt okej avslut alltså, men jag önskar att förlaget kapat ner lite mer. 

Köp boken här eller här. 

Läs mina tidigare inlägg om Cirkeln, Eld och Berättelsen från Engelsfors


Kommentarer

  1. Jag tycker också att den blev på tok för lång. För övrigt var den bra, ett värdigt avslut på en fantastisk trilogi.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo