Deckare och thrillers kan vara oerhört spännande och läskiga men de håller sig ändå inom en viss ram. Man distanserar sig till dessa vidriga förövare och man lever någonstans i tron om att sådana här extrema händelse inte finns på riktigt. Men alla thrilleraktiga romaner handlar inte om extrema massmördare utan vissa handlar om helt vanliga människor som slår över, helt normalt folk som helt plötsligt gör något lite avvikande och blir oerhört obehagligt. Sådana böcker är de mest spännande och obehaliga, tycker jag. Viviane Élisabeth Fauville är en sådan roman.
Viviane Élisabeth Fauville är en 42-årig parisiska som nyligen fött en dotter. Hon har en fantastisk karriär med bra lön, hon verkar ha allt. Bakom fasaden rämnar dock det perfekta livet, hennes man har lämnat henne och hon känner sig hotat av den unga och snygga vikarien på jobbet. Hon känner sig nog inte helt hemma i mammarollen och hon går hos en psykoanalytiker. En dag vaknar hon upp och kommer ihåg att hon dagen innan dödade sin psykoanalytiker. Hon blir själv allt mer förvirrad, försöker komma undan polisens förhör och hon börjar engagera sig lite väl mycket i den dödes änka, älskarinna och patienter.
Julia Decks roman är ett skolexempel i konsten att få läsaren att känna vad huvudpersonen känner. Med ett språk som inte avslöjar allt på en gång i händelseförloppet och med ett ständigt ändrat berättarperspektiv känner man sig verkligen delaktig i förvirringen och paniken. Det gäller att hänga med i vändningarna men det är det väl värt.
Köp boken här eller här.
I samma stil som Colombes granne? Förbaskat snyggt omslag också, tycker jag!
SvaraRadera