Fortsätt till huvudinnehåll

Är gräset grönare på andra sidan Atlanten?

Brooklyn - Colm Tóibín

Elilis får ett jobb i en lokal butik men känner att det inte räcker till för att försörja sig. Det är 50-tal i en liten by i sydöstra Irland, hennes pappa har dött och hennes mamma lever på en knaper pension. Flera ungdomar i Eilis ålder beger sig till det förlovade landet i öst, Eilis far till New York för att arbeta. Ensam och långt hemifrån får hon en knagglig start men kvällskurser i bokföring på Brooklyn College och senare ett möte med en ung italienare ger henne nya förhoppningar i livet. 

Det bästa med den här romanen är kanske inte berättelse, den har man väl hört förut, utan Tóibíns fantastiska sätt att skildra ensamhten, utsattheten, utanförskapet, tvetydiga känslor och sorg. Jag kan riktigt känna med Eilis när hon sitter ensam på den här båten över till USA, hon är sjösjuk och kommer inte in på toaletten, helt ensam i världen. När hon träffar italienaren Tony beskrivs en ganska komplex relation, med olika kulturer och seder, och det är precis så det är. En relation är aldrig enkel, det är svårt att vara på samma relationsnivå som någon annan. Eilis tycker att de går lite snabbt fram men vill inte säga något för att han inte ska bli sårad. Och Tóibín lyckas verkligen få fram den här känslan av val mellan plikt och eget liv. Ska hon ta hand om sin mor? Ska hon gifta sig med Tony? Vi gör många val i livet, ibland tar vi den enkla vägen och ibland inte. Ibland låter vi någon annans vilja styra och ibland gör vi som vi själva vill. Det är mycket med det världsliga.

Det här är verkligen en roman som först sjönk in och blev intressant först när man läst klart och lagt den ifrån sig, det kräver liksom helheten för att man ska känna att det är bra. Jag var ganska ointresserad och funderade över vad det här egentligen skulle vara bra för under själva läsandet, mennu efteråt är jag imponerad!

Jag tycker att det här är en ganska tjejig roman, den tilltalar nog fler kvinnor än män känner jag, även om det inte är någon chicklitt på något sätt. Jag lyssnade på Colm Tóibín ett par gånger på Bokmässan förra helgen och det är rätt fascinerande att en rund homosexuell gubbe skrivit en så ingående tjejkänslobok. Han är verkligen en mästerlig berättare, det ska bli mycket intressant att läsa mer av honom. Jag är särskilt nyfiken på novellsamlingen Mother and sons, vars sista novell kommit ut som kortroman på svenska med namnet En lång vinter, och The empty family. Och så klart romanen om Henry James, The Master

Köp boken här eller här. 

Kommentarer

  1. Hanneles bokparadis5 oktober 2012 19:19

    nej, inte ens andra sida Östersjön... Colm Tóibíns bok ska jag läsa.

    SvaraRadera
  2. Låter som en bok att prova sig på!

    SvaraRadera
  3. Jag håller verkligen med dig, att det här är en bok som blir bättre efter det att man har läst den. Jag var otålig ibland under läsningen, men det går inte att peka på något som inte borde vara med. (Och scenen med julfesten … den var ändå rätt gripande omedelbart!) // Erik Andersson

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo