Jag blir enormt fascinerad över Cunninghams karaktärer, de äcklar mig och intresserar mig på samma gång. Peter är en smått pervers typ som berättar om då han precis mött sin fru och ber henne berätta om en sexuell upplevelse i ungdomen. Han tänker också på sin avlidne bror och en tjej de var kära i samtidigt och Peter har på sig hennes bikinitrosor på huvudet. Och vem blir kär i sin frus lillebror?
Men känslorna är intressanta och komplexa. De är inte sexuella men är definitivt erotiska. Dels ser han som sagt sin fru som ung i brodern, dels ser han något han saknar, det vill säga sin egen bror som avled i ung ålder. Jag sitter dessutom och väntar på att han ska få ihop det med brodern, vad är det för fel på mig? Vad är det som gör att jag vill att alla ska bli sårade, är det spänningen?
Det händer inte särskilt mycket i boken, det funderas en hel del över meningen med livet vilket ger berättelsen ett djup. Det funderas kring livet och döden, kring relationer till föräldrar, till barn, till sina respektive, till vänner. Konsten har också så klart en stor roll att spela här, det funderas mycket kring vad som är konst. Läsupplevelsen påminner en hel del om när vi i bokcirkeln läste Nederland (som valdes av samma person som nu valt den här som är dagens cirkelbok), det är först efteråt som man inser att det är en bok som berör och fastnar, när man är mitt uppe i den känns det som att man läser och läser utan att det händer något.
Jag har inte läst Timmarna av samme författare men jag har sett filmen, som jag älskar. Jag är svag för intertextualitet och att han i den har med Virgina Woolf och Mrs Dalloway är jättehäftigt. By nightfall har jämförts med Thomas Manns Döden i Venedig, men jag har tyvärr inte läst den så jag kan inte hurra över några intertexter här, men brodern Mizzy läser en roman av just Mann i boken, vilket kittlar min boksjäl ganska rejält då Cunningham nog gjort en medveten koppling här.
Och jag måste erkänna att jag blev komplett lurad av berättelsen, för er som läst den så förstår ni säkert vad jag menar. Jag var så inne i mina tankar om vilka alternativ som fanns för ett slut (ska han bli ihop med brodern? Ska frun komma på dem? Kommer brodern dö?) så jag hade ingen tanke på att det kunde sluta som det gjorde, alls. Och det på ett positivt sätt så klart. Det höjer läsupplevelsen enormt att slå igen boken med en käftsmäll.
Köp boken här eller här (för den svenska översättningen här eller här)
Kommentarer
Skicka en kommentar