Fortsätt till huvudinnehåll

Nobelpriset i lokaltidningen

Så här glada blev vi när Tomas Tranströmers namn uttalades av Peter Englund




Och så här svarar jag på Om jag läst Tranströmer samt om jag tycker han var värd priset:






Kommentarer

  1. Haha, härligt fångad bild! :D (Fast föredrar rubriken från förra året ;))

    SvaraRadera
  2. Böckerx3/Metta7 oktober 2011 09:35

    Bokbabbel: Haha ja vilken bild va...Men man kan ju bara få priset en gång du vet! ;)

    SvaraRadera
  3. Swedish Zombie7 oktober 2011 11:23

    Står kulturkoftan på ena sidan av dig & SJUNGER, Metta?? =)

    SvaraRadera
  4. Böckerx3/Metta7 oktober 2011 11:25

    Zombie: Jag tror att det var ett stycke ur Carmen, men hörde lite dåligt på grund av allt jubel.

    SvaraRadera
  5. Håller med dig!

    SvaraRadera
  6. Böckerx3/Metta8 oktober 2011 10:54

    Mimmi: Härligt! :D

    SvaraRadera
  7. Lotta - hyllan8 oktober 2011 15:51

    Härlig bild! Twittrar du samtidigt? ;)

    SvaraRadera
  8. Böckerx3/Metta8 oktober 2011 15:53

    Lotta: jag tror det var så här att jag brukar tycka att det är svårt att höra namnet Peter uttalar så brukar alltid få på in på nätet o kolla efteråt. Sen är det ju bra att vara redo att inhandla något av författaren innan det tar slut. Jag hade dock inte användning för nåt av det den här gången :)

    SvaraRadera
  9. Emmas Bokhylla10 oktober 2011 12:08

    Ah, vad roligt att din lokaltidning har sadana det onskar jag att min ocksa hade! har letat forgaves pa deras hemsida och inte ens hittat ett ord om Nobelpriset, trist!

    Och snygga bilder!!

    SvaraRadera
  10. Böckerx3/Metta10 oktober 2011 12:12

    Emma: Ja de har ingen vidare hemsida heller, men de har en nätbilaga som alla prenumeranter får iaf.

    SvaraRadera
  11. Haha! Så där såg det inte ut på mitt biblioteket, där var det mer "jaha". ;)

    SvaraRadera
  12. Böckerx3/Metta14 oktober 2011 15:21

    Maria. Det var ju synd :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo