Fortsätt till huvudinnehåll

Bron till Terabitia - Katherine Paterson

Jag fortsätter min ALMA-utmaning med den amerikanska pristagerskan 2006 Katherine Paterson. 

Jess lever i en fattig familj i en småstad i USA. Han har enbart systrar, älskar att springa och att rita. Precis innan han ska börja i fjärde klass flyttar en familj in i det förfallna grannhuset och de har en dotter som heter Leslie. Hon är ingen vanlig tjej, hon har byxor, gillar också att springa och älskar att läsa berättelser om valar och prinsar. Tillsammans flyr de från mobbare, oförstående föräldrar och irriterande småsystrar ut i skogen och till det påhittade riket Terabitia. Hela världen ligger för deras fötter, tills en dag då det otänkbara händer. 

Jag gillar verkligen Jess, han är en smart och härlig pojke. Leslie är även hon en skön tjej. Tyvärr är mobbning en del av många barns vardag, men Paterson har inte skapat en statisk mobbartyp utan den värsta, Janice, visar mänskliga sidor när hon försöker berätta om sin fars misshandel för sina vänner. Överlag är alla karaktärer väldigt dynamiska, som pappan som varit frånvarande men blir ytterst närvarande eller den hemska lärarinnan som blir den mest förstående.

Även miljön med skogen, ängarna, familjens fattiga tillvaro och skolan är bra. Jag blev lite besviken en bit in i boken, då jag av Lotta Olssons beskrivning i DN tyckte att det skulle utveckla sig till mer av en fantasyberättelse, men det är alltså så att de två barnen tillsammans hittar på Terabitia där Jess är kung, Leslie drottning och hennes lilla hund prins Terry är väktare och narr. Så här i efterhand tycker jag naturligtvis att det är hur fantastiskt som helst att läsa om barnens fantasivärld, men jag hade väl helt enkelt tänkt mig något annat. 

Den här boken är utkommen 1977 (första gången på svenska 1980) och känns som en bok som jag borde läst som liten och jag är därav lite extra glad för att jag fått göra det nu. Det är många ständigt aktuella ämnen som tas upp och väcker tankar. Jag ska läsa mer av Katherine Paterson. 

För er som har Voddler kan jag tipsa om att filmatiseringen av Bron till Terabitia finns att se helt gratis där. Jag ska definitivt se den. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo