Fortsätt till huvudinnehåll

Dario Fo x 4

Dario Fo är en Italiensk dramatiker som tilldelades Nobels litteraturpris 1997 med motiveringen:

"som i medeltida gycklares efterföljd gisslar makten och upprättar de utsattas värdighet"

I x 4 får vi ta del av fyra av Fos tidiga verk, fyra stycken enaktare med inslag av hans typiska trassel och missförstånd bland karaktärer av olika klass. 

Målarna känner ingen längtan

Ett drama där två målare tror sig ha dödat en man, som till synes egentligen är en vaxdocka. Scenariot blir mer och mer invecklat då den ene målaren låtsas vara dockan för att komma ur knipan...

Inte alla tjuvar kommer för att stjäla

En tjuv tar sig in i ett hus för att stjäla dyrgripar, men hamnar i stället mitt i ett otrohetsdrama. När frun till den otrogne mannen kommer hem tvingas tjuven låtsas vara älskarinnans man och karusellen är igång...

Lik till salu

Några svindlare försöker lura folk på pengar som kommer in på det lokala värdshuset. Men vem är det som lurar vem?

Den nakne mannen och mannen i frack

En gatsopare försöker hjälpa en naken man som nyss flytt från en affär med en gift kvinna. 

Fos dramer är kvicka och fräcka. Det finns tjuvar, horor, mördare, svindlare osv och dialogen är snabb. Det finns alltid en tvist, så som svindlare som själva blir lurade (men inte av den man tror) eller en man som är otrogen samtidigt som hans fru försöker dölja sin otrohet. Komiken blir nästan lite a la Don Quijote där karaktärerna på ett finurligt sätt går om varandra. Och det bästa är att Fo alltid på ett bra sätt lyckas trassla ut garnet och knyta ihop trådarna på slutet. Den enda i den här samlingen som känns lite tafatt är den sista, Den nakne mannen och mannen i frack. Jag kommer aldrig riktigt in i den där "men hur fan ska det här gå?"-känslan som man får av de andra. 

Det är lätt att läsa och ta till sig, man skrattar högt på sina ställen. Att läsa repliker och scenanvisningar kändes helt naturligt, nästan lite skönt som en paus från all brödtext man är van vid. 

Kommentarer

  1. Hanneles bok-paradis30 januari 2011 13:37

    vad gjorde jag 1997........

    SvaraRadera
  2. Det låter uppmuntrande. Jag har bara sett en av Fos pjäser live men inte försökt mig på att läsa något av honom men med tanke på vad du skriver kanske jag kan våga prova i alla fall.

    SvaraRadera
  3. Precis som Mimmimarie har jag sett en av hans pjäser (Vi betalar inte, vi betalar inte med Kim Andersson i huvudrollen-) Man kanske skulle läsa också... vi får se!

    SvaraRadera
  4. Metta Karlsson30 januari 2011 16:06

    Hannele: Ja det är ju ett tag sen =)

    Mimmi & Ingrid: Ja det är inte alls svårt, en pjäs går av bara farten :)

    SvaraRadera
  5. Dario Fo-boken "Gycklarens teater" som bland annat innehåller "Vi betalar inte X2" är ett annat bra urval.

    SvaraRadera
  6. Metta Karlsson30 januari 2011 17:24

    Petter: Perfekt, den får vi kolla in nästa gång :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo