Fortsätt till huvudinnehåll

Göteborgs Filmfestival 2019: Woman at War

Regi: Benedikt Erlingsson
Manus: Óalfur Egilsson, Benedikt Erlingsson
I rollerna: Halldóra Geirhardsdottir, Jóhann Sigurdarson m.fl.
Biograf Draken 27/1 

Halla är till vardags musiker och körledare men på fritiden är hon något av en rebell. Hon beger sig ut på landsbygden för att förstöra elförsörjningen för ett bolag hon anser förstöra hennes land och hennes gärningar blir allt modigare. Hennes ambition problematiseras dock när hon får reda på att en sedan länge bortglömt adoptionsansökan beviljat och en fyraårig ukrainsk flicka kommer in i bilden. Kan Halla slutföra sitt projekt när hon är eftersökt som terrorist utan att riskera flickans framtid? 

Benedikt Erlingsson sätter klimatfrågan i perspektiv genom att fokusera på en persons kamp mot klockan i sin makalösa film om denna isländska kvinna. Fotot är fantastiskt och visar så klart Island från sin bästa sida med en solig sommar på landet men så även i staden. Landskapet är som en huvudkaraktär i sig när man får följa huvudpersonens flykt undan helikoptrar och drönare. Ett extra plus för Hallas fantastiska islandströja! Och jag blir så klart alltid imponerad av en filmare som på ett trovärdigt sätt får ihop att en person spelar ett tvillingpar så som Erlingsson lyckats få ihop Halla och systern Ása i samma scen om och om igen. 

Filmens andra stora behållning är den enorma humorn detta seriösa ämne skildras med. I allt från små detaljer som fåniga yogaminer till lite kiss- och bajshumor till kufiga karaktärer. En fantastiskt lustig liten orkester följer henne i sina äventyr är nästan lika rolig varje gång de dyker upp. I början står de bara i periferin varje gång vi får höra bakgrundsmusik men de kommer allt närmare Halla och blir så faktiskt karaktärer något avgörande för handlingen. 

Många höga skratt, vacker miljö och ett seriöst tema gör det här till en fantastisk filmupplevelse. Regissören fanns på plats för att presentera filmen och för att svara på publikens frågor efter föreställningen. 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…