Fortsätt till huvudinnehåll

Bokmässan 2018: självupplevt och fiktivt om livets stora frågor



Matt Haig är en riktig mångsysslare, han har skrivit för barn, för vuxna och även facklitteratur. Hans senaste bok How to stop time handlar om en historielärare som inte åldras normalt utan har levt ihenom århundraden själv. 

Han tänker själv att hans böcker handlar om outsiders, både om uppebara sådana som utomjordingar eller mindre synbara. 

Romanen är på något sätt en klassisk kärlekshistoria, men den är också lite thriller och lite science fiction. Haig är inte förtjust i genre utan väljer medvetet att blanda hej vilt. Han ser hellre att han skriver en bok mer än en specifik genre. 

Varför är Haig så intresserad av tid? Det bottnar i hans egen psykiska sjukdom, de tre år han led av depression kändes så oerhört långa att han känner sig som 400 år gammal. Vi känner oss alla något utanför tiden. Vi är grottmän som försöker leva i den här moderna världen där vi inte riktigt passar in. Vi lever halvt i den riktiga världen och halvt i sociala medier. Vi är konstant distraherade och tycker oss ha för lite tid jämt. Vi sover mindre och sämre än förr.  

Han älskar också miserabla karaktärer. Dock ger han gärna karaktärerna något optimistiskt att ta sig an. Visst är det något visst med att läsa om karaktärer som tar sig ur en pissig situation och tänka att det finns hopp? 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo