Fortsätt till huvudinnehåll

Tidlöst om tid


Bodil Jönsson har råkat skriva en bok om tid som från början bara handakde formen. Hon skulle skriva 100 frågir och svar om just tid.
Tid har alltid varit intresserad av tid, när hon var fyra år trodde hon att människor hade årsringar precis som träd. Nu vid 75 årsringar vet hon bättre men hon tycker ändå det är en fin bild.
 Det värsta som finns är att leva i nuet, för det har alltid passerat. Varför går man upp på morgonen? För man vill något, för livet går framåt. Tid är naturens fantastiska sätt att hindra allt på en gång. Vi har mått, vi ser hur låbga vi är, men vi har inga naturliga sätt att se tid. Varför har vi historiskt varit så intresserade av att tämja tiden? Antagligen för att ha kontroll.
Före och efter, säger Bodil och tappar en papmugg på golvet. Det är inte så svårt, men vi behöver mer soecifikt än så. Hur länge är före och efter? Är det skillnad på bakåttankar och eftertankar? Hur svarar man på barns frågor om hur många straxar som är en stund?
Tiden bryr sig inte om oss, ifall klockan stannar eller om vi har bråttom. Denna tanke kanske är ganska deprimerande, det kanske är bättre att se det som att man får tid, dessa 20 min under detta seminarium kommer till oss vare sig vi vill eller inte sp varför inte vsra anamma det.
Har människor alltid haft bråttom? Nej det är ett påhitt i samtiden. Fört kunde man inte göra nåt åt att det var mörkt, det gick inte att jobba.
Väldigt många har inte tid med livet, tid är det enda vi vet att vi har.
Varför går tiden fortare när man blir gammal? Ja det gör den så klart inte. Varför går tiden snabbare när man har roligt? Det ör en helt annan frpga man kan läsa om i hennes bok. Hur länge jobbar vi? Ja ungefär 10% av livet. Av livets vakna timmar jobbar vi inte mer än 15%. Däremot tänker vi och pratar väldigt mycket om jobbet.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.

Julkalenderbloggstafetten Lucka 5

Sanningen om fallet Harry Quebert - Joël Dicker

Författaren Marcus Goldman har skrivkramp och ett överhängande hot om stämning från förlaget om han inte kommer in med ett manus omgående. Samtidigt hittas kvarlevorna efter Nola Kellergan efter 33 år i författaren Harry Queberts trädgård. Harry är före detta lärare, mentor och god vän till Marcus som bestämmer sig för att åka till den lilla staden Aurora och reda ut händelserna kring Nolas försvinnande och död. Harry verkar ha haft en relation med Nola som var blott 15 år gammal men det verkar varit äkta kärlek. Har Harry mördat Nola? Eller var det någon av alla de andra männen hon verkar haft en relation med? Vad är det för mörka hemligheter Nola burit på? Och hur lämpligt är det att Marcus gör sin egen utredning samtidigt som han skriver boken om händelserna, Sanningen om fallet Harry Quebert?
Det finns dussindeckare om handlar om poliser, det finns spänningsromaner som får läsaren att hålla andan av tempot, det finns mörka thrillers…