Fortsätt till huvudinnehåll

Ruth Galloways etta

Flickan under jorden - Elly Griffiths

När man hittar människoben i sumpmarken utanför Norfolk hoppas polisen att det ska vara kvarlevorna efter en flicka som försvann för tio år sedan. När arkeologen Ruth Galloway kommer till fyndplatsen kan hon dock snabbt konstatera att benen är väldigt mycket äldre än så. När en flicka till försvinner inser kommisarie Nelson att tiden är knapp och Ruth blir mer indragen än vad hon hade kunnat tänka sig eller önskat. Kan det finnas någon koppling till det forntida fyndet?

Ruth är en härlig karaktär. Hon närmar sig 40, är lite småtjock, har misslyckade relationer bakom sig och älskar katter. Jag kan dock inte riktigt bestämma mig för om jag tycker att det är fantastiskt med denna väldigt normalt kvinnliga karaktär eller om jag ska störa mig på hur mycket hennes utseende, barnlöshet och singelskap (alltså motsatsen till äktenskap) beskrivs. Jag ryggar faktiskt tillbaka till en start när hennes yttre beskrivs så ingående, men samtidigt bidrar det ju till denna lite udda hjältinna. Jag älskar ju hennes kommentarer om att om hon fick barn skulle de vara kattsurrogat och jag gillar at hon ändå helt oförskämt har en sexualitet. Men det är en svår balans. 

Själva berättelsen blir jag kanske inte helt imponerad av. Självklart tar polisen till en benexpert om de hittar ben men att hon så blir involverad i det nutida brottet känns lite krystat. Jag kan absolut tänka mig att läsa mer om Ruth, även om jag inte riktigt förstår hur de ska hitta tillräckligt med ben på den lilla orten där hon verkar för att föra en deckarserie framåt, men kan Morden i Midsomer så kan väl hon! 

Köp boken här eller här. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo