Fortsätt till huvudinnehåll

De polyglotta älskarna - Lina Wolff

Ellinor sitter i sin by i södra Sverige och lägger upp en kontaktannons. En chansning och en kontakt leder henne till Stockholm och till något oväntade äventyr. Max Lamas letar efter en perfekt älskarinna och förälskar sig, något som leder till en avgrund i hans liv. Lucrezia försöker hitta sin tillvaro i mormoderns fotspår, en dam som var en markisinna i en nu svunnen social värld. 

Det är inget tvivel om att Wolffs bok är ett mästerverk inom romankonsten. Den balanserar på en tunn linje mellan att vara en vidrig kvinnosyn och en skarp och kritisk blick på mannens sätt att se på kvinnan. Som läsare måste en vidga sitt perspektiv en aning och svälja att det inte är berättarens (och absolut inte författarens) önskan att mena att kvinnan är underordnad utan att inse att det handlar om en manlig blick som i högsta grad existerar i samhället utanför fiktionen. 

Känslan i romanen påminner mig mycket om några av mästerverken inom en av mina favoritkategorier inom romankonsten, det där surrealistiska och lite obekväma en hittar hos Murakami, Auster och till och med Kafka och lite David Lynch. Det är lite mystiskt, paradoxalt, det går inte riktigt ihop men uppenbarligen gör det ju det ändå. Jag tycker mycket om den första berättelsen om Ellinor, men jag tycker det faller ganska platt då det övergår till Max tyvärr. jag tycker inte att berättelserna flyter in i varandra på ett tillräckligt bra (eller konstigt för den delen) sätt.

"De polyglotta älskarna" belönades med 2016 års Augustpris i den skönlitterära kategorin. 


Köp boken här eller här

Kommentarer

  1. Oh men jag som varit supertveksam till denna. Känns väldigt navelskådande och neurotisk. Men när du börjar skriva om Murakami och Auster som jag älskar så blir jag mer sugen. Har du läst något av Austers fru - Siri Hustvedt?

    SvaraRadera
  2. Absolut, tycker att hon är superbra!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här .  Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott.