Fortsätt till huvudinnehåll

Smärtsamt om ett äktenskap

Berättelse om ett äktenskap - Geir Gulliksen

Jon och Timmy är inte längre gifta. De har varit det, de har varit lyckliga och varandras allt, men inte längre. Men vad var det som hände? Jon vill veta varför Timmy lämnade honom, varför hon är kär i en annan, varför de inte kan ta sig igenom det. Varför svarar hon inte? Och är inte det här precis så Jon betedde sig då han lämnade sin förra fru för Timmy?

Det är inte helt enkelt att förklara handlingen i Geir Gulliksens roman för den består mycket av frågor och funderingar kring relationen och dess slut, ett enda långt ältande av det som varit, för att Jon ska förstå vad som skett. Det handlar såväl om det obegripliga vi kallar kärlek och om allmän existens, den ifrågasätter om det finns evig kärlek och vad kärlek egentligen är. Den beskrvier också ett pars relation väldigt intimt. 

Framför allt gör den här boken ont, den är så smärtsam och plågsam! Jons eviga ältande är så plågsamt, att han aldrig får andra svar än "Jag vill inte vara med dig längre" är fruktansvärt. Hur han plågar sig själv med tanken på att han ska stå ut i två-tre år medan hon tröttnar på den nye killen och tror sig fixa det. Beskrivningen av barnet som efter skilsmässan skapar familjen i spelet The Sims där alla fortfarande är ihop och lyckliga. När Jon tömmer kylskåpet på all mat de köpt gemensamt. Smärtan! Jag kan så väl relatera till så mycket i den här berättelsen, men det är ändå Jon som driver Timmy till att lämna honom för en annan och jag kan bli rätt arg på Jon för att han inte såg det komma. För full poäng hade jag nog behövt ha ett större enskilt svek från Timmy för jag kände inte riktigt med Jon hela vägen. 

Boken har diskuterats mycket i media i debatten om att det skulle vara en självbiografisk berättelse och Geirs exfru har sagt sig vara kränkt. Genom min litteraturvetarutbildning är jag skolad att inte se till författaren alls när en läser en roman så jag intresserar mig faktiskt inte för det perspektivet alls och tar egentligen avstånd från den debatten. Självfallet är tanken om sanning och minne och allt det där oerhört intressant och svår att bortse ifrån när författare skriver men det är fortfarande för spekulativt för en analys av en roman för att jag ska bry mig om det. 

Köp boken här eller här

Kommentarer

  1. Oavsett om man är skolad litteraturvetare eller ej så tycker jag att frågan är intressant. Om människor känner sig utlämnade av författare och om de inte har fått okeja sin medverkan så är det inte etiskt ok.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast det är en roman, fiktion, det är inte intressant att prata om verkliga personer i dess sammanhang.

      Radera
    2. Jo det fattar jag. Tänk dig in i den människa som romanen handlar oms situation. När ditt ex skriver en roman där ert sexliv beskrivs i detalj och som blir en bestseller över hela Norden kan man fråga sig om hur man skulle känna. Jag vet trots att jag inte är litteraturvetare att det är fiktion men jag kan känna med hustrun i det här fallet.

      Radera
    3. Jag hade aldrig yttrat något om att det skulle kunna vara baserat på en sann historia i så fall, tycker mest det är korkat av henne att uttala sig alls. Jag hade inte brytt mig faktiskt, är väl inte så pryd direkt ;)

      Radera
  2. Jag heter lisa Mitt liv har varit surt sedan jag blev en krämpling vid 13 års ålder och det har verkligen påverkat mitt liv. Jag träffade Nelson Justin under olympiska

    när jag var 24 år och han var en väldigt rolig och omtänksam kille som lärde mig hur viktigt jag är för världen. Han fick mig att förstå att vara förkrossad, inte

    världens ände för mig och jag var väldigt glad att ha honom som min följeslagare. Justin var en mycket jobbig kille och han lovar att gifta sig med mig innan han åkte

    för affärsresa i Kina. Två månader senare kom han från Kina och besökte mig aldrig. Jag fick veta av min bror att Justin nu går ut med min vän och det här bröt mig

    verkligen, för han är den enda som verkligen älskar mig. Ingen vill gå ut med mig eftersom jag är en krämpling. Jag och min bror reste till Sydafrika för att titta på

    världscupen när jag hörde om tempel för permanent helande. Jag tror aldrig på Gud eftersom jag är en krämpling och jag tror att ingen någonsin kan få mig att gå igen,

    men när jag hörde om sin stora makt bestämde jag mig för att åka dit. Jag bad min bror att ta mig till tempel för permanent helande. Jag tillbringade 7 dagar i sitt

    helande centrum och det förvånar mig att på 7: e dagen kunde jag stå och gå. Prästen berättade för mig att Justin var under stavning och han bad för mig att förstöra

    varje hinder i mitt liv. Jag kom hem och jag var chockad över att se Justin. Han kom och bad mig om förlåtelse, vårt förhållande kom tillbaka normalt. Jag är väldigt

    glad att informera allmänheten om att jag och Justin är glada gift sedan oktober förra året och jag är gravid. Jag vet att människor kan gå igenom något problem och

    jag råder dig att kontakta tempel för permanent helande eftersom hans mirakel är ledig. Hans e-postadress är Kakutaspellz@gmail.com eller ringa +2349054872932

    http://kakutaspellz.wixsite.com/kakutatemple

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott.