Fortsätt till huvudinnehåll

Rum för resande - Hans Gunnarsson

I över fyrtio år har skylten hängt på gaveln. Britt-Mari hyr ut rum i en liten ort i Småland, där hon bor tillsammans med sin son. Rummen står tomma, den nya stora vägen leder potentiella gäster förbi huset utan möjlighet till avstickare. Dock har de nu varit med i en artikel i DN och när ett par från norr bokar ett rum hoppas Britt-Mari på en vändning.

Tilde är på väg från Gävle med sin man Josef och sin son Joel för att söka upp sin biologiska mamma. Hon vet att hon har en bror som är yngre och som mamman behöll, frågorna om hennes öde är många. Spänningarna och det förflutna kommer allt mer fram i ljuset ju närmare mötet mellan mor och dotter kommer. 

I en blandning av sparsmakade meningar med mycket laddning mellan raderna och med kvick och rytmisk dialog bygger Hans Gunnarsson i sin senaste roman upp en intrig med en väldigt osäker utgång. Britt-Mari kämpar med Tord och hans förflutna, allt eftersom berättelsen rullas ut på boksidorna så inser läsaren att allt inte riktigt står rätt till med honom. Dessutom har Tilde inte riktigt bestämt sig för om hon faktiskt ska konfrontera sin biologiska mamma eller om hon bara vill se henne. En väldigt laddad relation mellan Tilde och Josef sipprar fram i dialogen under deras bilfärd och den trånga bilen står i kontrast mot den fria landsbygden de tror att de är på väg till. Britt-Mari känns dock som allt annat än fri då hon kämpar med sitt förflutna, med barnens döde far och med hennes skuldkänslor gällande allt som skett med Tord. 

Rum för resande är en kort men ack så fulladdad roman som väcker frågor i stället för att ge svar ända in i slutet. Den sätter fingret på väldigt mycket som är kärnan i mänskliga relationer och beteende och gör i alla fall mig frustrerad över hur vi ibland behandlar de som står oss närmast, jag vill skrika åt karaktärerna att de ska sluta haka upp sig på petitesser. 

Köp boken här eller här

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.