Fortsätt till huvudinnehåll

Rättegångsthriller med många känslor och djup

Störst av allt - Malin Persson Giolito 

I ett klassrum på en skola i Stockholm. Ungdomar som nyss var fulla av liv ligger döda, utspridda i klassrummet. Mitt i mardrömmen sitter Maja med ett gevär. Nio månader senare har hon hunnit fylla arton och har suttit i kvinnohäktet, nu är det dags för rättegången. Varför sköt Maja sin bästa kompis Amanda, vad hade maja för relation till den ende som överlever och vad hände egentligen med Sebastian? Och framförallt, är Maja skyldig till mord?

Malin Persson Giolito är jurist och numera även författare och hon skriver gärna thrilleraktiga berättelser om hemska fall och om rättssituationer som inte är helt okomplicerade. Hon är således så klart oerhört övertygande i sitt berättande, det är detaljerat och hon ser till att inte lämna luckor i den rättsliga processen. Hennes senaste bok Störst av allt är oerhört välarbetad, det märks att hon arbetat på den länge, och det känns helt rätt i tiden med en svensk skolskjutningshistoria. 

Persson Giolitos berättelse är bra. Den är känslosam, mångbottnad, den innehåller många komplexa karaktärer och berättelsen svänger till olika personers favör allt eftersom historien vecklas ut. Den är spännande ända till sista sidan, skriven som en deckare. Däremot har i alla fall jag läst det här förut. Jag tänker så klart på den oerhört vidriga och fantastiska Vi måste prata om Kevin av Lionel Shriver som fortfarande ger mig ångest. Persson Giolitos skolskjutningsberättelse är inte alls lika vidrig och berör inte lika mycket. Jag gillar tillbakablickarna till Maja och hennes vänners förflutna, de är riktigt fint berättade, men rättegångskapitlen blir lite lätt stela och nästan lite kliniska på något vis. Det känns som om Persson Giolitos juristerfarenheter fått tala lite mer än hennes berättarglädje. Den är alltså lite ojämn, känslomässigt, för mig. Dessutom avskyr jag alla långa meningar där order är ihopsatta med bindestreck, det stör min läsning och gör mig rent ut sagt förbannad. Se till att lyssna på boken om ni känner likadant!

Köp boken här eller här

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…