Fortsätt till huvudinnehåll

Läs & prata Shakespeare - En midsommarnattsdröm

Året var 2000, jag gick andra året på gymnasiet och jag stod för första gången (och hittills enda) i mitt liv på en teaterscen. Några treor hade anordnat en hyfsat stor teaterfestival på Halmstad Stadsteater och bjöd in oss att köra vår premiär av vår gymnasieversion av Shakespeares En Midsommarnattsdröm. I publiken satt bland andra Peter Wahlbäck och Ika i rutan, då de en gång satt upp den tillsammans med vår teaterlärare Ulf. Vi hade kämpat med att läsa dramatik, välja en pjäs, tillsätta roller med knappt några killar alls i gruppen och helt utan några pengar. Mitt dåvarande något androgyna och korthåriga jag fick spela Theseus och Oberon och jösses vad text vi lärde oss. 

Jag har inte läst En midsommarnattsdröm sedan dess, även om jag läst otroligt mycket Shakespeare under mina litteraturstudier. När det dök upp ett bokprat om just den pjäsen på biblioteket kände jag att det nog var god tid att återvända till texten som jag en gång kunde utantill. Minnena av vår uppsättning sköljde så klart över mig med replikerna som jag kunde höra i mitt huvud. Jag började tänka på mina medspelare som jag nästan glömt bort. Och jag förundras helt klart över hur jag, hur vi, som 17-åringar kunde läsa denna text, välja ut den som vår pjäs och sedan gestalta den på ett värdigt sätt för det gjorde vi verkligen. 

I år är det 400 år sedan den gode Shakespeare gick bort och han uppmärksammas således i stort sett hela året. På stadsbiblioteket i Göteborg ordnar man tre stycken prat ihop med Shakespearesällskapet och först ut var då En midsommarnattsdröm. Skådespelerskan Maria Hedborg, som spelat Hippolyta och Titania på Backateatern, berättade om uppsättningen hon var med i och Shakespearesällskapets ordförande Roland Heiel ställde frågor både till Maria och till publiken. Det pratades mycket om hur aktuell pjäsen är än idag men även om delar som man kanske nu föredrar att trolla bort. Det pratades om drömmar och verklighet, om kärlek och vad det är och vad den gör med människan. Det var en blandad skara av människor som kom, allt från folk som bara sett någon filmatisering till mer inbitna Shakespeareläsare till folk som spelat pjäsen. 

För er som missade detta så kommer det två träffar till i detta format:

Shakespeares Sonetter
5/10 kl 18:00 
Göteborgs Stadsbibliotek

Shakespeares hamlet
16/11 kl 18:00
Göteborg stadsbibliotek

Förutom dessa träffar blir det Shakespearevecka hela vecka 44 på biblioteket där det blir både film, samtal och föreläsningar kring Shakespeare. 

Kommentarer

  1. Jag ska försöka få ihop det så att jag kan gå på onsdag, det vore kul!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja men det vore jättekul! Jag är nog där strax efter 17 och läser/fikar/lånar för många nya böcker

      Radera
  2. Det låter bra det! Jag ska baka till jobbets torsdagsfika och är lite stressad över det, men ska försöka hitta på något som gör att jag hinner med både Shakespeare och bakning, antingen genom att vara både enkelt och snabbt eller genom att vara av sådan art att jag kan baka på tisdag istället :-)

    SvaraRadera
  3. Jag vill verkligen försöka gå på Hamlet-samtalet :-)

    SvaraRadera
  4. Har efter moget övervägande insett att jag inte hinner ikväll. Väldigt tråkigt men needs must osv och jag försöker vara snäll mot mig själv i höst. Men vi ses säkert i något annat trevligt bokligt sammanhang snart. Hoppas det blir bra och givande!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…