Fortsätt till huvudinnehåll

Lika välkomna som en drink på dödsbädden

Bob Hund
Liseberg 3/6 2016
Bäst: Att de håller än.
Sämst: Det kunde gott varat lite längre och varit lite fler i publiken.

Sverige har nåtts av nyheten att Freddie Wadling nyligen gått bort. Bob Hund bestämmer sig för att inleda sin konsert på Liseberg i ett rekordvarmt Göteborg med att hylla den bortgångne artisten, en marchorkester tolkar "Den ensamma sjömannens födelsedag" på ett lågmält sätt. Sedan blir det dock full fart på de testosteronstinna 50-åringarna. 

Ja, energin är det inget fel på. Varken gällande gubbarna på scen eller publiken. De bränner av gamla hits som "Ska du hänga med? Nä!!", "Tralala lilla molntuss, kom ska du få en puss" och "Nu är det väl revolution på gång". Bandet har även röstat fram vilken deras genom tiderna sämsta låt är, kom fram till "Brooklyn salsa" och körde den också. Frontmannen Thomas Öberg är lika ball, knepig och oförutsägbar som alltid. Han bygger om scenen, bygger torn av förstärkare som han klättrar på, trasslar in sig i mikrofonstativet och dansar hejdlöst utan skjortan på. Mellansnacket är så klart på topp, vi får veta att Thomas aldrig går o lägger sig utan att ha ställt sig frågan "Har du inget man kan dansa till?" (innan de kör låten med samma namn) och vi får veta att det är idioterna som får samhället att gå runt. Han förbjuder även publiken att klappa annat än i dubbel takt. Ett stort plus till tjejerna de bjudit in att köra på flertalet låtar. 





Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

TemaTisdag: London

London säger ni? Ja där har jag varit och det såg ut lite så här:































Detta inlägg är en del i Boktimmens tematisdagar, ett fristående initiativ i samband med #blogg100