Fortsätt till huvudinnehåll

Världens första könskorrigering

The Danish girl
Regi: Tom Hooper
Manus: Lucinda Coxon, baserad på bok av David Ebershoff
Medverkande: Eddie Redmayne, Alicia Vikander, Ben Wishaw m.fl
Bioaktuell och nominerad till 4 Oscar.

Konstnärsparet Gerda Wegener och Einar Wegener lever ett behagligt liv i Köpenhamn. De målar, de går på galamiddagar. Einar är väl kanske något mer framgångsrik och känd men inom honom bubblar hans riktiga jag. En dag lånar han sin frus nattlinne och inom kort stiger Lili Elbe in i deras liv. En lång kamp mot inre demoner och tvångsvård drar igång, samtidigt som Gerdas fantastiska porträtt av sin före detta man, numera fru, gör stor succé i Paris, dit paret flyttar. Men kvinnokläder och peruk räcker inte för Lili, hon åker till Tyskland på1930-talet för ödesdigra könskorrigeringar, de första man känner till i historien. 

Eddie Redmayne gör återigen en fantastik roll baserad på en verklig person, han är faktiskt en ganska stilig kvinna. Han har redan fått en Oscar för sin fantastiska tolkning av Stephen Hawking och jag tror det blir svårt i år att besegra Leonardo DiCaprios smutsiga björnslagsmålsfilm. Men jag håller väl ändå en tumme, om inte annat för transvärldens skull, det här är en berättelse att lyfta upp och ett väldigt bra exempel på att det här med kön och könstillhörighet verkligen inte är svart och vitt. Vår svenska stjärna Alicia Vikander gör ännu en fin rollprestation som resulterat i en Oscarnominering men tyvärr tror jag att konkurrensen är för hård. 

Däremot tror jag att filmen kan ha en riktig chans vad gäller kostym och scenografi för miljön är helt fantastisk. Jag älskar skildringen av både Köpenhamn och Paris, för att inte tala om kläderna de bär. 

Kärlekshistorien i sig kanske känns lite konstig, även om Gerdas kamp skildras fint så borde den kanske vara något mer komplicerad. Det hintas om lite snuddar på relationer utanför äktenskapet men hade väl gärna sett att den sexuella relationen mellan parterna komplicerades mer. Jag blev något besviken på Lilis första offentliga uppträdande, där hon efter mycket träning visar upp sitt nya jag på en stor fest som Einars släkting och ingen verkar se att det är Einar i kvinnokläder. Det känns lite märkligt att en hyfsat känd konstnär lurar konstvärlden med en klänning och en peruk, samtidigt som jag ändå tycker att det är ljuvligt. Så lite kluven där, men överlag en fin film.  


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott.