Fortsätt till huvudinnehåll

Gott nytt Kulturår 2016!

Hej och välkomna till ett nytt fantastiskt år i kulturens tecken! 

Jag tänkte rivstarta året med lite framåtblickar, förhoppningar och en och annan utmaning. Är ni med mig?

filmfronten tänker jag att det borde komma mycket men jag har dålig koll. Jag vet att jag ser fram emot The Hateful eight eftersom jag ändå alltid älskat Tarantino och det kan väl aldrig vara dåligt? Sedan kommer det mer Sar Wars, Batman Vs. Superman, ny Harry Potter och lite av varje sådär. TV-serierna lär också trilla in på HBO och Netflix i en hastig fart. Stephen Kings Kennedybok blir miniserie, X-files kommer med ny säsong efter alla dessa år och hur blir det med den där tredje säsongen av Twin Peaks egentligen? Jag har egentligen inga ambitioner här annat än att blanda hej vilt och inte se så mycket skräp på TV. 

Jag borde verkligen ägna mig mer åt scenkonst, i alla fall att se på den. Live på bio är tyvärr ganska dyrt och otillgängligt men kanske lite mer än noll det här året vore kul. Och kanske ett och annat evenemang i övrigt, live? Sedan har så klart SVT ett fantastiskt utbud kultur som jag borde bli mycket bättre på att ta del av. 

Musik borde jag också bli bättre på, kan det vara rimligt att försöka hitta 10 nya band/artister som jag aktivt lyssnar på? Jag hoppas så klart även på nytt från gamla favoriter. Kanske kan det bli något livejippo också under året? Jag hoppas verkligen det. 

Konsten då, ja det borde inte vara så svårt att grotta ner sig i några konstnärsskap, upptäcka nya och repetera den konstvetenskap jag redan har studerat? Jag har i alla fall inga bestämda resmål med konsttema, jag har besökt många stora redan så som Vatikanenmuseerna, SFMoMA, MoMA, Metropolitan, Londonmuseeerna som National Gallery och så klart Tatemuseerna, Louvren och flera andra Parismuseer, Berlinmuseer osv. Självklart skulle jag gärna besöka Rembrandt och van Gogh i Amsterdan, Vermeer i Madrid och väldigt många Amerikanska samlingar men vi får se vad livet bjuder på 2016. 

Resor ja,det blir nog inte lika många som under 2015 men något måste det så klart bli. När jag for iväg till Kambodja valde jag mellan det och Sydamerika så planen är väl nu att spara ihop till en resa till Sydamerika. Brasilien lockar så klart men även Peru och så klart Mexico, även om det mer tillhör Nordamerika. Djungel, kulturarv och mat. Om det inte går blir det väl något annat, kanske Skottland eller Italien, vem vet. NÅGOT ska det i alla fall bli. 

Slutligen, böckerna. Vad ska jag göra för att få upp läslusten och således antal lästa böcker? Under hela 2014 hade jag ett köpstopp som även innefattade att jag inte fick låna på biblioteket eller beställa recensionsböcker heller. Syftet var att läsa sådant jag redan hade, vilket inte alls hade den önskade hyllvärmardödareffekten alls då ja inte lyckades läsa mycket alls. Under hela 2015 köpte jag inte många böcker alls jämfört med före 2014 så någon slags effekt hade köpstoppet ändå. 

Mitt allra bästa år var 2011, där jag hade utmaningar men ganska löst författade sådana. Jag läste 100 böcker, läste på isländska, läste poesi och dramatik, läste författare från alla nordiska länder, läste flera olika genrer, nya och gamla författarbekanskaper och NÄSTAN en bok från varje kontinent. Jag föll på att jag missade att läsa något från Afrika. 

Jag funderar på att köra något liknande i år. Återuppta månadssummeringar, försöka blanda gammalt med nytt, nya genrer med klassiker, blanda smalt och populärt, manligt och kvinnligt, olika länder och genrer. Jag har ännu ingen struktur mer än att jag gått med i English Bookshops bokklubb för skönlitteratur (hade gärna gått med i alla!) där man varje månad får en ny bok på engelska som jag ska läsa innevarande månad. Jag tänker väl även försöka beta av sådant jag redan har framför nytt i övrigt men inget tvång. Jag tänker försöka hänga med i utmaningar och bokcirklar också så klart. 

Det kan, nej det SKA bli ett fantastiskt kulturår detta!


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…