torsdag 31 december 2015

Årskrönika 2015

Så, år 2015 blev inte alls det året jag hade tänkt mig (om jag ens hade tänkt mig något?) men det kan ändå ha slutat som ett av de bättre åren i mitt liv. Jag har aldrig rest så mycket, har aldrig varit så vältränad i vuxen ålder och har aldrig haft mer respekt för mig själv än nu. Fuck you jantelagen för jag är jävligt bra!

På kulturfronten har det nog tyvärr varit ganska skralt tyvärr. Många filmer och TV-serier har det väl blivit men jag minns knappt något. Theory of Everything skapade stor debatt om att spela funktionshindrad vs. att funktionshindrade skådespelar. Jag tyckte i alla fall mycket om filmen och Eddie Redmaynes porträtt av Stephen Hawking. Svensk film fick sig helt klart ett uppsving med filmatiseringen av Cirkeln. Den nya Star Wars-filmen gjorde mig besviken på grund av att jag ej kan ta Girls-Adam på allvar samt att han aldrig borde tagit av sig masken, big mistake! Vad gäller serier har jag slutligen sett Bron, Downton Abbey fick sig ett slut och favoriter som Fargo, The Knick och True Detective har fått en säsong två i bagaget. 

Vad gäller scenkonst har jag varit otroligt dålig. En musikal i London i januari och möjligen en direktsänd opera i februari-mars som jag inte ens minns är allt jag har skrapat ihop. Jag är glad att jag iaf såg ballettserien Flesh and bone. 

När det kommer till musik har jag lyssnat ganska mycket på grund av många långa promenader (i augusti gick jag över 30 mil!) men inte mycket nytt. Jag började visserligen lyssna på Royal Blood och en hel del mer på Josh Hommes sidoprojekt (som han ej vill kalla sidoprojekt utan att han har två band) Eagels of death metal. Och så var jag på en konsert, den legendariska Foo Fighters-spelningen på Ullevi där Dave Grohl bröt benet efter 1,5 låtar men fortsatte ändå. 

Bildkonsten ägnar jag gärna tid åt så klart. Jag läste Konstvetenskap och tittade på konst och arkitektur på alla mina resor. Bildkonst är mest lättillgängligt samtidigt som det inte är det. Jag kan lätt studera en bild i en bok men det kan bli ganska knepigt om jag vill se den irl så att säga. 

Och alla resor. Barcelona med sin arkitektur och konst med Gaudi som storfavorit så klart. En matförgiftning på vägen dit, där jag åt en hamburgare med Karl-Ove Knausgård med familj vid bordet jämte på Kastrup, ordnade till slut upp sig och jag skålade in 2015 där. Återbesök i London med många konstmuseer, Fantomen på Operan och bokinköp efter ett år av köpstopp. I april deltog jag i den legendariska Helsingforsresan med resterande bokbloggarmaffia vilket var helt fantastiskt! God mat, gott vin, trevligt sällskap, utställning med Robert Maplethorpe. Dark Places-Helena och (numera) Bokhoran Marcus outade sin relation över en tallrik sparris efter att vi förvirrade västresenärer såg Marcus springa genom Landvetter men ej såg honom på planet (han åkte till Stockholm för att åka båt med Helena, döööh!). Och massa mumin, Marimekko och Ittala så klart. Och besöket på Schild och Söderström med Kjell Westö som svarade på frågor efter vår Westövandring, med en oförglömlig Kjellfie som avslutning. Mitt livs största resa (hittills!) kom dock då jag ganska spontant åkte runt i Kambodja i två veckor, såg kulturarvet och misären men framför allt det fantastiska folket och landskapet. Jag kan inte förstå att jag varit där, vid Angkor Wat, Killing fields och Mekongfloden. Alla tempel, skolbarnen jag fick umgås med en dag, den lilla kvinnan som lärde mig binda kvastar och fiskarna som skjutsade mig då jag gick vilse i djungeln.

Böckerna är ändå det som ligger mig närmast om hjärtat och det är kanske det som gör mest ont, att det blivit så lite läst. Även om det känns futtigt så har jag ändå läst över 30 sidor per dag i genomsnitt och det är väl ändå inte dåligt men det har varit betydligt bättre. Jag har väl försökt läsa vad som faller mig in men ändå hänga med i en del utmaningar som bokbingo och olika bokcirklar. Jag läste några riktigt bra romaner som Sanningen om fallet Harry Quebert samt Spelets konst men inser nu att jag inte läst några riktigt bra thrillers då de flesta, utom möjligen Girl on a train,varit besvikelser. Jag lyckades pricka in två av tre augustprisvinnare, När hundarna kommer och Allt jag inte minns, prickade alltså inte facklitteraturklassen, inte helt oväntat. Svetlana Aleksijevitj fick Nobelpriset i litteratur, en författare jag redan hade i hyllan, vilket verkar blivit en vana då det är fjärde gången på fem år det händer. Bokmässan blev ganska fattig för min del då jag nästan missade den, åkte ner i ren panik på söndagen och ann med lite seminarier, umgänge med likasinnade (de få som var kvar!) och några bokköp. 

Tack till alla inblandade för året som varit, jag hoppas se er alla här igen nästa år, redan i morgon faktiskt då jag ser fram emot året som kommer. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...