Fortsätt till huvudinnehåll

Ont ska med konst fördrivas!

KjARTan Slettemark
"Ont ska med konst fördrivas"
Konsthallen, Skövde Kulturhus
13 december 2014 - 15 februari 2015


Skövde Kulturhus 50-årsjubileum börjar lida mot sitt slut och i konsthallen avslutas året med en utställning med den norsk-svenske konstnären Kjartan Slettemark. Nasjonalmuseum i Oslo håller just den första retrospektiva utställningen sedan konstnärens död 2008 och finns alltså nu, i en omarbetad och nerskalad version där hans senare verk fått lite mer uppmärksamhet, att beskåda på Skövde Kulturhus.

Kjartan Slettemark var aktiv inom konstvärlden i över 50 år. Hans tidiga år präglas av samhällskritisk och politisk konst. Starten för hans karriär kom 1965 med verket "Ur rapport från Vietnam: Barn översköljs av brinnande napalm" där han skildrar barn som bränns till döds av amerikanernas attacker under Vietnamkriget. Kjartan blev snabbt ämne för diskussion i norsk media och hatattacker emot honom och hans verk gjorde att han blev svensk medborgare eftersom han redan bodde i Stockholm.

Under 60- och 70-talen skapade Kjartan konst där han satte sig emot polisen, psykiatrin och samhällets lagar och regler. I samband med att förfalskingssäkra ID-handlingar infördes i Sverige 1972 lyckades Kjartan skaffa sig ett pass med en passbild föreställande en skäggig Richard Nixon. Det här är bara ett av många exempel där Kjartan själv är en del i konstverket, vilket han allt som oftast var på något sätt.

Under senare delen av 1970-talet hade Kjartan ett eget galleri kallat "Moderata Museet" där han stod i ett skyltfönster och bakade bullar som han sedan hällde plast över. Namnet var både en referens till att det blev en borgerlig regering 1976 men också en pik till Moderna Museet som hade blivit lite för moderat i Kjartans ögon. Galleriet fick sitt slut då en sten kastades in genom fönstret och Kjartan blev mordhotad. Detta var även slutet för hans politiska konst och han blev allt mer intresserad av teknik och framtiden. Kjartan skapade dräkter och skulpturer och var gärna med på film och foto, däribland hans självporträtt utklädd till Marilyn Monroe som bland annat resulterade i en serie tavlor som anspelar på Andy Warhols Marilynporträtt.

Kjartan hade det knapert under större delen av hans konstnärliga liv och han arbetade med vad helst han kunde hitta. Han gick under mottot "allt är inte konst men det kan bli!". Han arbetade mycket med plast och sådant han hittade omkring sig, skapade skulpturer av sådant som vi andra kanske skulle ta som skräp. Han skrev också dikter och utropade sig själv till statsminister i sin egen mikronation Kjartanistan. Han var inte bara en allkonstnär utan något av ett allkonstverk i sig själv.

Utställningen pågår som sagt 13 december till 15 februari. Den 29:e januari kl 18:00 kommer Berndt Jutemar berätta om sina reflektioner kring Kjartan. Den 15:e februari kl 13:00 kommer det vara en så kallad finissage där konstchefen Thomas Oldrell möter Kjartans änka Karin Grönlund och hennes syster Marie Grönlund i ett avslutande samtal. Här följer några smakprov ur utställningen:
Kjartans dansanta Bodies

Kjartan som Marilyn

En av Kjartans dräkter






Marie och Karin Grönlund läser Kjartans dikter
Små skulpturer






Marie och Karin Grönlund skapar konst live tillsammans med Kjartans lärling Hans Esselius. Verken auktionerades sedan ut till förmån för Musikhjälpen


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott.