Fortsätt till huvudinnehåll

Det var nog inte bättre förr.

Babels Hus - P C Jersild

Primus Svensson får en hjärtinfarkt och tas n på Enskede sjukhus. Hans enda levande familj är sonen Bernt som han inte har träffat på flera år, de kommer inte riktigt överens. Primus vill heller inte riktigt störa Bernt i hans viktiga arbete som läkemedelsförsäljare. Efter många veckor på sjukhus får Primus komma hem, allt för att återigen åka in med gallstensproblem. Samtidigt skildras hela sjukhusapparaten med överläkaren, läkarstudenter, nattsköterskor, bibliotekarier, vaktmästare och andra patienter. 

I sin kanske mest kända bok har P C Jersild, som också själv är läkare, på ett skönlitterärt, men samtidigt dokumentärt, skildrat hur sjukvården såg ut i slutet av 1970-talet i Stockholm. Beskrivningar av sjukhusmiljön ges stort utrymme samtidigt som karaktärerna, deras historia och relationer, vävs ihop på ett smart och lite thrillerartat sätt. Primus står så klart i centrum men man får till exempel möta studenten Martina och en alkoholiserad småfifflare, som då är Primus son Bernt. Berättelserna vävs ihop på ett smart och ibland helt oväntat sätt och det är otroligt häftigt. Det kan till exempel handla om någon som plötsligt ser Primus i något sammanhang eller som senare i romanen visar sig ha en koppling till Primus som man aldrig hade kunnat ana. 

Tyvärr är den här boken minst lika aktuell idag, ur ett vårdkritiskt perspektiv. Det är personalbrist, man vet inte hur man hanterar sjukskriven personal, patienter hamnar i korridorer på grund av platsbrist eller en sköterska som jobbat i ett dygn i sträck och så all denna byråkrati som ibland tyvärr blir till en patients nackdel. Ingen vill ansvara för patienten, hen tillhör inte längre intensiven men kan heller inte läggas in på någon annan avdelning eftersom han egentligen då ska flyttas till annat sjukhus men är för sjuk för flytt. Det handlar också mycket om språk och kommunikation. Det är inte alltid lätt att förstå vad läkarna pratar om med sina termer och det är kanske inte alltid lätt att förklara vad man har för problem för att få rätt hjälp. Det är heller inte helt enkelt att berätta för någon att denne ska dö. Den här boken håller riktigt bra även idag, ett riktigt bra svenskt sjukhusdrama. 

Köp boken här eller här.



Kommentarer

  1. Denna läste jag för länge sedan och tyckte att den var väldigt bra.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…