Fortsätt till huvudinnehåll

Livet i en kibbutz

Vänner emellan - Amos Oz

Invånarna i en israelisk kibbutz försöker hitta sina platser i tillvaron i slutet av 50-talet med både andra världskriget och frihetskriget i färskt minne. Det finns hårda regler om hur en ungdom ska utbildas och göra militärtjänst och det diskuteras ifall ett spädbarn ska tas om hand av alla föräldrar eller bara barnets föräldrar. Kibbutsen är bra i teorin men dess invånare går inte riktigt in i dess ramar och i Amos Oz bok får man ta del av åtta olika berättelser, åtta olika människoöden, som vävs ihop med varandra. Där finns Esperantoexperten, den excentriske trädgårdsmästaren, ungdomen som bara vill bort och kvinnan som blir lämnad för en annan kvinna. 

Jag är normalt sätt svag för sådana här novellaktiga berättelser som vagt knyts ihop genom flera olika berättelser och jag gillar verkligen karaktärerna i den här berättelsen. Det är intressant att ta del av berättelser från en israelisk kibbutz men när jag väl är klar med den så kan jag inte påstå att det är någon som stannar kvar hos mig.  Det händer liksom inget speciellt som berör mig utan det är trevliga berättelser som är bra för stunden men som inte fastnar. 

Köp boken här eller här

Kommentarer

  1. Den här går just nu som radioföljetong på Sveriges Radio P1, hörde en bit av dagens avsnitt, det låter bra (både gällande innehåll och berättarröst).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag har lyssnat på den där, glömde visst skriva det :)

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

TemaTisdag: London

London säger ni? Ja där har jag varit och det såg ut lite så här:































Detta inlägg är en del i Boktimmens tematisdagar, ett fristående initiativ i samband med #blogg100