Fortsätt till huvudinnehåll

En tertial med köpstopp

Nu har det gått fyra månader (alltså ett tertial) med mitt köpfria år som jag proklamerade i början av januari. Alla boknördar till trots tyckte jag att det var ganska skönt att lätta på bokhögssamvetet och jag måste säga att det har hållit i sig hela vägen. Jag har fått 2-3 böcker som jag inte själv valt att få, har enbart köpt någon enstaka barnbok i present och jag har inte lånat något på biblioteket. Jag skulle vilja påstå att jag hittills lyckats fenomenalt. 

Den svåraste prövningen var antagligen bokrean men så fort den var igång så kändes det inte som ett problem alls. Ett stopp på Science Fictionbokhandeln i Göteborg var också ganska frestande, hittade ett par steampunktitlar jag gärna hade haft men de blev kvar i butiken. Jag blir också sugen på att handla böcker när jag är ute och reser så förra helgens resa till Liverpool var inte enkel och sommarens resa till New York kommer nog bli än svårare men det får vi ta då. 

Däremot läser jag exceptionellt dåligt, en del i det är så klart mycket stress och jobb men en del är helt klart även att jag inte har någon press så som det blir när böckerna hopar sig i brevlådan och recensionsdatumen ligger tätt. Kan det vara så illa att jag slutat läsa på grund av att jag inte får in något nytt och måste leva med mina gamla titlar i bokhyllan? Jag hoppas verkligen inte det eftersom jag har massor av bra titlar i hyllar och efter att ha inventerat ungefär hälften av mina böcker inser jag att jag läst ungefär en tredjedel av böckerna jag äger. Nu ger jag bort en hel del som jag läst men jag tycker ändå att den siffran är ganska dålig och absolut inte godkänd för att jag ska få köpa in nytt. 

Men erkänn, ni trodde inte jag skulle klara mig så här långt va?

Kommentarer

  1. Jag är otroligt imponerad. Jag skulle ju hänga på men har misslyckats totalt. Köper böcker till höger och vänster mest hela tiden.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…