Fortsätt till huvudinnehåll

Metta och Stiftelsen

Stiftelsetrilogin - Isaac Asimov

Universum kommer att gå under och de är ett faktum. Pykohistorikern Hari Seldon har med sina avancerade kalkyler räknat ut att det kommer att ske om fem hundra år och att det kommer att ta tusentals år innan tiden av totalt kaos är till ända. Gaal Dornick åker till Trantor för att hjälpa Seldon med en Encyklopedi som mänskligheten under dessa 500 år före undergången ska färdigställa för att perioden av kaos därefter ska bli så kort som möjligt. De upprättar Stiftelsen bestående av framstående personer som ska sammanställa Encyklopedin och så är projektet igång. 

Så långt allt gott. 

Nästa del i den första av tre böcker i trilogin handlar så om några helt andra, Seldon och Dornick är döda, vi är inte längre på Trantor och några nya snubbar med nya konstiga namn dyker upp. Jag är fortfarande kvar i första delen, hänger inte alls med i vad om händer och fattar inte alls vilka karaktärerna är. Jag försöker ändå, kommer till tredje delen i del ett och till den fjärde...och jag kan inte längre hålla reda på vem som är god, vem som är kejsaren och vem som är borgmästaren. Det blir alldeles för rörigt för mig och när jag väl läst klart hela första boken i trilogin så handlar andra delen om en helt annan del av universum med helt nya gubbar och planeter med konstiga namn som inte går att komma ihåg. 

Asimovs Stiftelsetrilogi är lite som Game of Thrones i rymden, allt handlar om makt, politik och relationer; alla vill få sina intressen tillgodosedda och få sin vilja igenom. Jag har medvetet undvikit att läsa GoT då jag är rädd att inte hänga med alls på grund av det enorma persongalleriet och de enormt komplicerade släktförhållandena och tyvärr har jag precis samma problem med Stiftelsen. Jag hänger helt enkelt inte med. 

Det är väldigt synd eftersom jag älskar Asimovs noveller i Jag, Robot, jag gillar hans avancerade och sofistikerade tankar om framtiden. Fast på tal om noveller, nu när jag läser lite om Stiftelsen på internet upptäcker jag att den först gavs ut i novellform, den gavs ut i åtta delar som följetång i en tidning. Helt plötsligt faller några pusselbitar på plats för mig. Kanske borde jag helt enkelt börja om och läsa den i de åtta delar som den var indelad i från början? Ha en paus mellan varje del och hinna smälta varje episod emellan? Jag tänker inte ge upp helt riktigt än i alla fall!





Kommentarer

  1. Åh vad synd! De här böckerna är något av det bästa jag läst. Nu var det väldigt längesedan, men de ligger fortfarande ganska ohotade i toppen av sci fi-listan :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Metta Karlsson8 mars 2014 07:59

      Ja jag tror att jag gick in med helt fel förutsättningar...

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag:

- Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen)
- Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig)
- Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok)
- John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?)
- Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman)
- Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare)

Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen!

UPPDATERING:

Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människornas jord av…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.