Fortsätt till huvudinnehåll

Ännu ett storspel går online

The Elder Scrolls Online
Bethesda Game Studios
Släpps 4 april till PC/MAC, Playstation 4 och Xbox One i juni. 

Warcraft har gjort det, Age of Empires försökte göra det och Sims likaså. Att kunna spela online med vänner finns i de allra flesta spel idag i någon form, om det så gäller att spela ihop eller bara kunna jämföra sina resultat på Steam, men så finns det de spel som är helt uteslutande uppkopplade, så kallade MMO (Massively Multiplayer Online). Den största framgångsagan är så klart Warcraftserien, som tidigare var ett strategispel men som efter tredje delen i serien blev onlinespelet World of Warcraft med många miljoner spelare i hela världen. Nästa episka fantasyspel att koppla upp sig permanent är äventyrsrollspelsserien Elder Scrolls vars senaste del Skyrim var en stor succé. Frågan är, ska Elderscrolls online bli en braksuccé i likhet med World of Warcraft eller ska det bli en flopp som Lord of the rings online blev? 

Elder Scrolls har faktiskt alla förutsättningar för att bli ett MMORPG, den största är att spelet redan är ett så kallat Open World-spel, spelaren kan utforska och hitta saker att göra i en gigantisk värld och en spelomgång kan se ut på väldigt olika sätt. Man spelar en karaktär som man noggrant byggt upp med lika raser och färdigheter för att kunna spela på det sätt man själv vill. Man kan vara en stark krigare med en stor yxa, en trollpacka som kastar eldbollar eller en tjuv som smyger på sina offer. I fjärde delen i serien, Oblivion, fanns en hel del missar i kontroller och i sättet ens karaktär framskrider i sin utveckling, till och med AI:n var lite för trög för hur intelligent den skulle vara, allt detta rättades snygg till i uppföljaren Skyrim. Spelet har redan en tillräckligt stor värld för att vara ett MMO, det har redan mångfalden i karaktären och en story som räcker och blir över. Det känns lite som att det borde varit ett MMO för länge sedan.

Jag har fått den stora äran att vara betatestare på Elder Scrolls Online och nu har de äntligen släppt på restriktionerna på att man får dela med sig av det man sett. Efter betasessionerna får man en enkät och en av frågorna där är "Spelar du Elder Scrolls online för att det är ett MMO eller för att det är en del i Elder Scrolls-serien?" Med följdfrågor om man tycker att det är för lite MMO eller för lite Elder scrolls. För mig känns ESO precis som Skyrim, det är in princip bara en del i Elder scrolls-serien. Karaktärsbyggandet är väldigt avancerat och man kan på gott och ont forma sin karaktärs förmågor i oändligt många versioner. Det känns lite som att den mångfalden kan vara svår att få in i gruppspelandet, det är svårt att forma en grupp för ett specifikt ändamål (slå en viss boss, klara en viss quest) när det finns så många olika varianter. Nu har jag inte uppnått nivån för första gruppgrottan i ESO så jag ska inte uttala mig allt för mycket om det men v mina många år i World of Warcraft vet jag att man hade väldigt specifika krav på hur till exempel en warlocks skills skulle se ut, något som speltillverkaren i senare versioner satt stopp för genom ytterst få valmöjligheter. För mig är även craftingsystemet väldigt rörigt, jag vet inte alls vad jag ska med alla scraps och livsmedelsingredienser till, de borde helt klart införa quests där man lär sig hantera detta. 

Däremot tycker jag att integrationen av singleplayer och multiplayer är snyggt skött. Du är som enskild spelare i din egen quest, det kommer upp ett spöke bara för dina ögon mitt i en storstad utan att det på något sätt stör de andra spelarna runt om. Frågan är dock hur bra det där fungerar om man verkligen vill spela med någon annan, för är det inte det man ska göra i ett MMO? Jag interagerade inte med en enda annan spelare, jag märkte faktiskt knappt av dem annat är på samlarquests där många stod och försökte desarmera samma fälla eller plocka samma ekollon. 

Betan har varit väldigt buggig, man fastnar i dialoger och måste döda sig själv hela tiden och väldigt ofta spawnar inte den fiende som krävs för att man ska klara sin quest. Det här är så klart av största vikt inför släppet 4:e april om de ska lyckas, så jag hopas verkligen att de har koll. Jag vet ärligt talat inte om jag är så sugen på att köpa det här spelet, det kommer att kosta 400-500kr plus att månadsavgiften kommer att ligga å en bra bit över hundralappen. jag tycker att det är alldeles för dyrt, andra spel har inte den modellen och det är möjligtvis bara World of Warcraft som kommer undan med sådana ockerpriser. de flesta har så att man antingen betalar för spelet och sen är det gratis, eller att spelet är gratis och att man betalar månadsavgift, inte både och. Jag tror ärligt talat inte att de fått den genomslagskraft som de önskar, man ser att de söker spelare till betan och mutar med att man får specialgrejor vid launch, jag får känslan av att det kostat mer än vad det kommer smaka, men det återstår så klart att se.



Kommentarer

  1. Fjällträdgården15 mars 2014 14:28

    Men så roligt att läsa!
    Jag och mina två äldsta är också betatestare av Elder Scrolls Online. Vi har helt olika spelbakgrund: allt från en rågamer, via en lan-tok, till en mamma som klev in i sitt första storspel i och med Skyrim. Vi har helt olika spelstilar och helt olika favoritsysslor, men har drömt om att hänga tillsammans "in game". Det här var vår chans.
    Vi älskar Skyrim, och Elder Scrolls, alla 3 men håller med dig om att priset för ESO ligger väl högt. Vi kommer nog inte att köpa, även om viljan att utforska Tamriel tillsammans är enorm...

    SvaraRadera
  2. Intressant inlägg. Ser fram emot releasen.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo