Fortsätt till huvudinnehåll

Favorit i repris: Merethe x 2


Jag har verkligen fastnat för novellen som format på sistone och nu när jag varit sjuk och inte orkat ta tag i en hel bok har jag verkligen tagit tag i det. Man kan se en enstaka novell som en bra ingång till ett författarskap man man kan även läsa flera för att inför ens ögon se det gemensamma och se ett författarskap ta form. Det är just vad jag gjort med 2012 års Nordiska rådet-pristagare Merethe Lindström.

Det måste ha varit ensamt där handlar det om en man som åker flygplan där de delar med sig av sina hemligheter. Hur mycket kan man anförtro en främling? Är det kanske rent av en fördel att inte känna den man berättar sina hemligheter för?

Kyssen åker huvudpersonen till en lägenhet för att ta han om en hemlös katt och får flashback, hon har varit här tidigare. Det var här hon fick sin första kyss av en pojke hon aldrig mötte igen. Vad hände honom? Är han gift och har barn? Och vad gick egentligen fel i det där förhållandet som tog slut för ett år sedan med den där kollegan?

Dessa båda noveller kommer från en novellsamling som heter Gjestene som inte finns översatt i sn helhet utan är utgivna av Collings Förlag respektive Novellix inför bokmässan med nordiskt tema. Det som genast slår mig efter att ha läst dessa två är Merethes sätt att väva in flera trådar i en berättelse och det är det som jag verkligen gillar. Det är trots allt så livet fungerar, det är inte bara en handling som sker åt gången, vi funderar på vad vi ska äta till middag samtidigt som vi funderar över första kyssen. Samtidigt är språket enkelt men träffande, inga utsvävningar men väl valda formuleringar. Det ska bli riktigt roligt att läsa en hel roman av Merethe Lindström och se dessa egenskaper utvecklas i ett längre format.

Det här inlägget publicerades ursprungligen 10/12 2012 och är en del i dagens novellbonanza. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Sprudlande ångest och ett författarskap som är här för att stanna

Välkommen till Amerika - Linda Boström Knausgård

En flicka som slutar prata för att hon tror inte att hon mäktar med det samtidigt som hon växer. En bror som spikar igen sin dörr, som har varit snäll men som inte längre är samma person. En mamma som är skådespelerska och vill vara i fred. En pappa som ligger orörlig på soffan. Någonstans långt där nere finns en familjesammanhållning men de är på väg mot katastrofen.

I och med sin tredje prosabok, sin andra roman, har Linda Boström Knausgård verkligen satt sin stil. Det här fantastiskt precisa och samtidigt utelämnande språket är lika slående som förut. Teman som moderskap och familjerelationer är återkommande och det handlar mycket om ensamhet, känslor, ångest, minnen och den lilla människans plats i världen. Familjerelationerna kan mer läsas mellan raderna, genom madrassen som pappan ständigt ligger på och springan under dörren till broderns stängda rum, snarare än i själva orden. Jag tycker att den frånvarande mamman är en oerhört k…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.