Fortsätt till huvudinnehåll

Tur att det här inte längre är bara en bokblogg...

Jag har knappt läst en sida på två veckor, läsningen har helt kommit i skymundan för stress och trötthet. Det i kulturväg som jag ägnat mig åt är att knarka TV-serier och handarbeta samtidigt. Utöver de stories som vi följer har vi här hemma plöjt igenom The killing, Luther och  Broadchurch under kvällar och helger. Jag har tidigare virkat en hel del men så fick jag för mig att börja sticka, vilket jag lärde mig med hjälp av internet, och nu kan jag väl inte riktigt sluta. 

Virkad filt, stickade vantar och rätstickad tubhalsduk
Det är inte så enkelt som att man plockar upp lite garn och stickor o kör några varv och sen gör något annat. Jag kan inte se på TV eller film utan att handarbeta. Jag kan inte gå förbi en tröja utan att fundera på tekniken bakom. Kan jag inte sova går jag upp och stickar alt. läser mönster. Jag älskar att läsa mönster, att i huvudet fundera ut hur verket tar form och hur det skulle se ut i olika färger. Att jag knappt vet hur man gör, knappt har några stickor eller garn hemma och inte känner till alla tillbehör och tekniker är dock lite frustrerande. 

Jag hänger rätt mycket på www.garnstudio.com som jag tycker är bra då de har gratis mönster och garn att beställa som hör till dessa. Sedan har jag börjat leta upp Facebookgrupper att hänga i och så har jag börjat lyssna på Stickpodden. Det finns även massor med tidningar och böcker att dregla över. Det jag är riktigt dålig på är att veta vad jag ska göra av ett garn som jag inte har klara mönster till och att översätta ett garn i ett mönster, som kanske är utgånget eller för dyrt, till ett annat. har i tips på detta får ni gärna dela med er till mig. 

Så, nu vet ni att jag lever och vad jag sysslat med. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…