Fortsätt till huvudinnehåll

Betraktaren - Belinda Bauer

Patrick Fort har Asbergers Syndrom. Det gör att han har svårt att förstå sig på andra människor, deras känslor och de sociala reglerna för hur man uppför sig. Han har också svårt att förstå döden. Ända sedan han som liten pojke såg sin far bli påkörd och avlida har han försökt besvara frågan; vart tar man egentligen vägen när man dör? Han tar hem små döda djur och dissekerar dem, men han kommer inte närmare svaret för det. Som 18-åring börjar han läsa anatomi, då han antar att han måste dissekera en människa för att förstå vad som händer med just en människa efter döden. I dissektionssalen stöter han dock på en rad andra underligheter. Den kropp han undersöker visar tecken på en helt annan dödsorsak än den som finns registrerad. Ingen verkar dock vilja lyssna på Patrick när han påpekar detta; tvärtom verkar någon vilja hindra honom från att ta reda på sanningen.

Ända sedan jag läste Mörk Jord har jag väntat på en lika bra bok från Belinda Bauer. De efterföljande Shipcot-böckerna har varit bra, men inte alls av samma gåshud-kan-inte-sluta-läsa-kaliber som den första. Nu har hon dock gjort det igen! Betraktaren är helt fantastiskt bra. Bauer är otroligt duktig på att bygga upp en stämning och beskriva karaktärer, man får en enorm känsla för Patrick och hans svårigheter att interagera med andra människor, samt hans strävan att ta reda på vart hans far egentligen tog vägen när han dog.
Parallellt med Patricks sökande finns en berättelse från en koma-avdelning på ett sjukhus. Här händer det konstigheter, vill jag lova! Självklart knyts dessa två historier ihop framåt slutet, på ett alldeles hisnande sätt. Mot slutet av boken kommer dessutom en helt oväntad twist som gör att jag tappar hakan ända ner till knäna.

Dock finns en liten bi-story i boken, som handlar om en av de anställda på avdelningen, som aldrig avslutas. Den slutar liksom mitt i en otroligt spännande vad-sjutton-ska-hända-nu-scen och sedan får man aldrig veta hur det går. Detta är det enda negativa med boken, jag avskyr trådar som lämnas lösa.

På det stora hela; en helt underbart mörk och stämningsfull bok. Jag önskar jag kunde radera den ur mitt minne så jag kan läsa den igen. Jag avundas er som inte läst den - ni borde verkligen göra detta snarast! Ni kan hitta den här eller här.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott.