Fortsätt till huvudinnehåll

Betraktaren - Belinda Bauer

Patrick Fort har Asbergers Syndrom. Det gör att han har svårt att förstå sig på andra människor, deras känslor och de sociala reglerna för hur man uppför sig. Han har också svårt att förstå döden. Ända sedan han som liten pojke såg sin far bli påkörd och avlida har han försökt besvara frågan; vart tar man egentligen vägen när man dör? Han tar hem små döda djur och dissekerar dem, men han kommer inte närmare svaret för det. Som 18-åring börjar han läsa anatomi, då han antar att han måste dissekera en människa för att förstå vad som händer med just en människa efter döden. I dissektionssalen stöter han dock på en rad andra underligheter. Den kropp han undersöker visar tecken på en helt annan dödsorsak än den som finns registrerad. Ingen verkar dock vilja lyssna på Patrick när han påpekar detta; tvärtom verkar någon vilja hindra honom från att ta reda på sanningen.

Ända sedan jag läste Mörk Jord har jag väntat på en lika bra bok från Belinda Bauer. De efterföljande Shipcot-böckerna har varit bra, men inte alls av samma gåshud-kan-inte-sluta-läsa-kaliber som den första. Nu har hon dock gjort det igen! Betraktaren är helt fantastiskt bra. Bauer är otroligt duktig på att bygga upp en stämning och beskriva karaktärer, man får en enorm känsla för Patrick och hans svårigheter att interagera med andra människor, samt hans strävan att ta reda på vart hans far egentligen tog vägen när han dog.
Parallellt med Patricks sökande finns en berättelse från en koma-avdelning på ett sjukhus. Här händer det konstigheter, vill jag lova! Självklart knyts dessa två historier ihop framåt slutet, på ett alldeles hisnande sätt. Mot slutet av boken kommer dessutom en helt oväntad twist som gör att jag tappar hakan ända ner till knäna.

Dock finns en liten bi-story i boken, som handlar om en av de anställda på avdelningen, som aldrig avslutas. Den slutar liksom mitt i en otroligt spännande vad-sjutton-ska-hända-nu-scen och sedan får man aldrig veta hur det går. Detta är det enda negativa med boken, jag avskyr trådar som lämnas lösa.

På det stora hela; en helt underbart mörk och stämningsfull bok. Jag önskar jag kunde radera den ur mitt minne så jag kan läsa den igen. Jag avundas er som inte läst den - ni borde verkligen göra detta snarast! Ni kan hitta den här eller här.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Födelsedagspresent

Jag unnar mig en liten födelsedagspresent till mig själv, nämligen två muggar från Penguins classics-serien. Många fina klassiker att välja på en till slut blev det Dostojevkis Brott och straff samt Svindlande höjder av Emily Brontë. De finns att beställa på adlibris.com men där finns det inga bilder på muggarna och jag hittade inte Brott och straff där. Fick i stället beställa från Papercut.

Julkalenderbloggstafetten Lucka 5

Sanningen om fallet Harry Quebert - Joël Dicker

Författaren Marcus Goldman har skrivkramp och ett överhängande hot om stämning från förlaget om han inte kommer in med ett manus omgående. Samtidigt hittas kvarlevorna efter Nola Kellergan efter 33 år i författaren Harry Queberts trädgård. Harry är före detta lärare, mentor och god vän till Marcus som bestämmer sig för att åka till den lilla staden Aurora och reda ut händelserna kring Nolas försvinnande och död. Harry verkar ha haft en relation med Nola som var blott 15 år gammal men det verkar varit äkta kärlek. Har Harry mördat Nola? Eller var det någon av alla de andra männen hon verkar haft en relation med? Vad är det för mörka hemligheter Nola burit på? Och hur lämpligt är det att Marcus gör sin egen utredning samtidigt som han skriver boken om händelserna, Sanningen om fallet Harry Quebert?
Det finns dussindeckare om handlar om poliser, det finns spänningsromaner som får läsaren att hålla andan av tempot, det finns mörka thrillers…