Fortsätt till huvudinnehåll

En mördare blir till - Jan Olsson

Vid en promenad med sin hund hittar en kvinna en sopsäck med likdelar intill kyrkmuren vid en kyrka. Polis tillkallas, och efter inte alltför lång tid har man en misstänkt. Dock har man inte särskilt mycket att gå på, man inser efter endel polisarbete att den misstänkte troligtvis är oskyldig och skiftar fokus. Utredningen verkar gå i stå. Är det en slump att likdelarna placerades just utanför kyrkmyren? Kan det vara så att mördaren placerat dem just där, eftersom man förr i tiden begravde syndare och avfällingar utanför muren?

Jan Olsson är en f.d kriminalkommissarie, och var dessutom rikskriminalens första chef för gärningsmannaprofilgruppen. Jag, som är något besatt av mord och psykologin hos mördare blev såklart otroligt taggad när jag fick hem En mördare blir till i brevlådan. En bok skriven av någon som faktiskt vet hur utredningar går till! Inte blev jag besviken heller. Boken är både intressant och spännande, och visar hur snett det kan gå i en mordutredning om de som utreder är för snabba med att dra slutsatser. Slutet är väldigt oväntat - inte ett såntdär action- och dramatikfyllt slut som vanligtvis brukar höra deckargenren till och som jag kan tycka blir något osannolikt - det känns realistiskt och jag sitter med hakan nere vid knäna en stund när jag slagit igen boken.

Jag rekommenderar verkligen En mördare blir till, och jag hoppas dessutom att Jan Olsson kommer skriva fler böcker. Många fler!

Ett stort tack till Parabellum Nord för recensionsboken.

Köp En mördare blir till här eller här. Ni kommer inte ångra er!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott. 

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…