Fortsätt till huvudinnehåll

Vampyrer, old school style

Staden som försvann - Stephen King

Författaren Ben Mears återvänder till den plats han växte upp på, Jerusalem´s Lot, för att skriva sin nästa roman. Salem´s Lot är en liten by i Maine där intrigerna haglar och där hemligheter finns begravna. Ungefär samtidigt som Ben kmmer till staden anländer även herrarna Stroker och Barlow för att köpa det övergivna huset uppep å kullen och för att öppna en antikhandel i stan. Strax därefter börjar folk försvinna och dö och ingen vet hur eller varför men de anar att de själva kan vara på tur här näst. 

det här är Stephen Kings andra utgivna roman, den sålde inte särskilt mycket när den kom ut 1985 men när den väl kom i pocket blev det snabbt en bestseller. Idag har vi en helt annan relation till vampyrer än på den tiden, nu är de snygga och vänliga (om de vill) och kan till och med vara ute i dagsljus, ja jag tänker på Twilight, True Blood och Vampire diaries. Jag måste dock säga att det är skönt att gå tillbaka till de genomonda och djuriska vampyrerna från 80-talet. Och den här boken håller förvånansvärt bra, tycker jag. Det är skrämmande, det är ondska och det är riktigt spännande. Har man läst Stephen King tidigare kommer man så klart att känna igen sig. Jag ser tydliga kopplingar mellan antikhandlarna i den här romanen och den mystiske butiksinnehavaren i Köplust till exempel, och småstaden och dess invnare, som är allt annat än normala under ytan, känner man igen från flera berättelser, till exempel i TV-serieaktuella Under the Dome. Men som sagt, den här kom ut före alla utom Carrie så det är väl de senare böckerna som ska klandras för upprepning om något. Och ett stort plus för att boken inte spårar ur helt, som Kingens böcker ibland kan göra, och för att den "bara" är 520 sidor lång. 

Köp boken här eller här

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig?
Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in. Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig?
Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder det int…

Litteraturvetarskola del 7 - "Karaktärer och miljö"

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

När en karaktär är platt, en karikatyr eller typ formad enbart kring en idé, brukar man säga att denne är statisk. Ett exempel på en statisk karaktär kan vara Ian Flemmings James Bond. Han utvecklas inte utan är likadan genom alla böckerna (eller filmerna om man så vill). 
Motsatsen till en statisk karaktär är en dynamisk. De förändras och utvecklas med handlingens gång. Ett klassiskt exempel på en dynamisk karaktär är Dostojevskijs Raskolnikov från Brott och straff. Han genomgår flera olika faser och känslotillstånd genom romanen. 
Som vi flera gånger tidigare gått igenom, är läsaren med och skapar texten med sin tolkning, så även i sammansättningen av karaktärer. Läsaren konstruerar karaktärerna med hjälp av de ledtrådar som finns i texten. Detta kallas karaktäriseri…

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här









Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott.